Metropol sågas av Borgå och Sibbo

Torsdag nästa vecka får statsministern två alternativa modeller för hur metropolen skulle kunna byggas upp. I den ena är tio kommuner med, i den andra sexton. Nytt är att Borgå i den ena kopplats till metropolen.
Borgå stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula säger genast nej, och åter nej.
– Det finns ingen realism i förslagen. Jag tror inte en stund på att de förverkligas. Det här är bara en utredning till i raden av andra.
Orsaken till att övningen förblir en övning är enligt stadsdirektören ekonomin.
– Det är ekonomiskt helt otänkbart att man skulle bygga upp en ny dyr massiv förvaltningsnivå. Det finns inte resurser. Vad skulle vi få som ger ett mervärde, som skulle motivera att vi betalar dyrt?
Onödig kartövning
Jukka-Pekka Ujula säger att allt bara ser ut att vara en kartövning. Man har tagit med de kommuner som ligger längs med vissa strategiska vägar och järnvägar. Någon annan logik hittar han inte.
– Utredarna borde gå tillbaka till grundfrågorna och koncentrera en metropol kring de tre stora kommunerna.  Problemen som måste lösas finns fortfarande inom Esbo, Vanda och Helsingfors, och kanske Grankulla.
Borgå kommer inte att öda krut på metropolutredningarna, utan bara väntar och se, säger Ujula. På frågan om Borgå då samtidigt själv petar ut sig i periferin, konstaterar han att kranskommunerna i modellerna i vilket fall som helt innehar en sekundär roll.
– Mitt råd är att man skulle koncentrera sig på att få kommunstrukturreformen i hamn. Det finns till och med en större chans att lyckas med den, än med en ny förvaltningsnivå som metropolförvaltningen.
Ansvarslöst förslag
Sibbos kommundirektör Mikael Grannas har redan hunnit räkna vad alternativen till finansiering av metropolen skulle kosta Sibbos invånare.
– Jag är direkt chockad och kan inte förstå att Finansministeriet i dessa tider kommer med ett så dyrt förslag. Förslaget är nämligen svinaktigt dyrt, direkt ansvarslöst.
Kommundirektören har räknat att båda alternativet innebär ökade utgifter, den mindre metropolen skulle ge Sibbo tre miljoner ökade utgifter, den större skulle ge upp till tio miljoner i ökade utgifter.
– Vi skulle ge över serviceproduktion som vi producerar billigt och få den mycket dyrare i framtiden. Det är ansvarslöst att komma med sådana förslag.
Mycket i förslaget är ännu oklart och Grannas räknar upp många kostnader som skulle stiga om Sibbo blev en del av metropolen. Samtidigt ser han tecken på att staten som lovat minska kommunernas kostnader, nu ger ett förslag som skulle öka dem.
Många beslut flyttas över
Modellerna som utarbetats bygger på två alternativ. I en geografiskt större metropol skulle uppgifterna vara färre än i den med ett mindre antal kommuner. I båda modellerna har ändå metropolförvaltningen ett fullmäktige som sitter på både pengar och beslutanderätt i centrala frågor.
I båda alternativen skulle metropolförvaltningen ta över ansvaret för att förebygga att grupper eller områden segregeras, förvaltningen sköter även vägunderhåll och markplanering. Målet är att skapa en konkurrenskraftig region som står sig gentemot andra metropoler och som lockar till sig investeringar.
Den mindre metropolen med större makt sköter den statsstödda bostadsproduktionen, eventuellt förvaltar metropolen även alla bostäder. Metropolförvaltningen köper upp tomtmark på centrala områden för att kunna planlägga dem och sköter kollektivtrafiken.
Oklart om fullmäktige
Förvaltningen ska ha lagstadgad skatterätt och uppbära en skatt på 3,0–3,5 procent. Kommunerna måste i motsvarande grad sänka sin egen skattenivå, för att den allmänna skattenivån inte ska stiga. Metropolförvaltningen tar även in pengar via avgifter.
Ett fullmäktige med 71 medlemmar väljs, några kvoter för de enskilda kommunerna finns inte, vilket betyder att kommunerna med stor befolkning är i nyckelposition.
I modellen med 16 kommuner har förvaltningen också ansvar för markplaneringen, kollektivtrafiken och hyresbostadsproduktionen.
Kommunerna ansvarar själva för sina hyresbostäder. Kommunerna betalar ungefär 250 euro per år och invånare till metropolen. En lag fastställer kommunernas betalningsandelar.
Fullmäktige har 91 medlemmar och tillsvidare finns förslag på två alternativa valsätt; i det ena är kommunen ett valdistrikt i det andra bildar hela metropolområdet ett valdistrikt.