Ny utredning görs kring köksmodell

Affärsverket Borgå lokalservice backar och gör mer noggranna utredningar om olika alternativ.
– Beslutsfattarna ska få uträkningar på vad en modell med områdeskök skulle innebära, säger stadsarkitekt Markku Partanen.
Som bäst har över 1 400 skrivit på den elektroniska adress som talar för småkök och runt om i Borgå finns dessutom namn som skrivits på pappersversionen av protesten. På fredag ska adressen överlämnas till beslutsfattarna.
Lokalservice verkställande direktör Annika Malms-Tepponen vill inte medge att hon tagits på säng av motståndet mot ett centralkök.
– Jag har 35 års erfarenhet som byråkrat och har lärt mig att saker ska kunna ventileras. Men det har även blivit klart att de som argumenterar emot ett centralkök inte har en klar uppfattning om hur maten redan nu framställs.
Malms-Tepponen säger att motståndet säkert har fått en del beslutsfattare att tveka.
– De har fått frågor som de inte har kunnat besvara. Nu ska vi ge dem ett bra underlag för beslut.
Svårtydd utredning
Hon medger att den beredning tillsvidare varit förvirrande och svårtydd.
– Tilläggsutredningen ska ge lika noggranna siffror för alternativen som vi gett för centralköksmodellen.
Det betyder att man ska ta fram beräkningar som gör det möjligt att klarare se varför lokalservice talat för ett centralkök. Allt pekar mot att de tyngsta argumenten handlar om ekonomi.
– Vi har ett ekonomiskt läge som föreutsätter att vi är kostnadsmedvetna. Centralköksmodellen är helt tydligt det billigaste och dessutom minst sårbara med tanke på säkerheten. Sjukdomsfall inverkar inte på utdelningen och vi kan bättre garantera matens kvalité.
Lokalservice har räknat med en årlig inbesparing på över 5 miljoner. Då handlar det om besparingar i personalkostnader och investeringar då de nuvarande köken inte behöver renoveras och byggas ut. Utredarna påpekar att den dåliga inneluften också är ett argument för ett centralkök; det går inte att börja bygga upp kök för barackdaghem och skolor.
Risker måste beaktas
Kostservicechef Birgitta Creutziger säger att målet hela tiden är att ge en kvalitativ matservice. Farhågor om att näringsvärdet försämras då maten kyls ner och värms upp igen oroar inte henne.
– Nej, hela Europa gör så. Det är mycket farligare om risken är att kylkedjan brister och det finns större risker för det om man väljer att köra ut varm mat. Om kunden inte äter genast utan låter maten stå för att sedan värma upp den igen, så innebär det risker.
Creutziger får frågan om "gummipotatis", den har figurerat som ett argument mot centralköket.
– Tillredningen av potatis fortsätter som nu. De kokas på plats i skolorna och i de andra utdelningsköken, precis som ris och pasta.
Inom beredningen är man mån om att påpeka att råvaror som grönsaker och bröd kommer att köras ut till skolor och daghem precis som nu. Det kommer fortsättningsvis att finnas kökspersonal på plats som tar hand om servering och som kokar tillbehör till maten.
Markku Partanen säger att man i utredningarna måste se in i framtiden.
– Vi måste ta i beaktande att rekrytering av yrkeskunnig personal försvåras och vi måste se på de olika alternativen och säkerheten.
De nya utredningarna ska vara klara om fyra månader, varpå de går till politisk behandling. Om beslutsfattningen går vidare som man tänkt så ska ett centralkök kunna börja byggas 2016, tanken har varit att det skulle byggas i Kungsporten.