Muraren som tar till vara sekelgammal värme

När Borgåbladet ringer upp traditionsmuraren Kim Holstein och ber om en intervju blir svaret.
– För tillfället har jag ett uppdrag i Kyrkslätt, sedan har jag flera ugnar i Nurmijärvi och efter det ska jag till Billnäs bruk och sedan till Hangö. Det går ända till midsommaren innan jag har ett jobb i Borgå.
Resultatet blir att Borgåbladet åker i väg till Kyrkslätt. Där träffar vi Kim Holstein som ställts inför ett problem som han inte tidigare stött på. Han blir tvungen att montera ner kakel från en gammal ugn som han hade restaurerat för ett år sedan.
– Det här är en ugn från 1800-talet med handslagna kakel. Ugnen står i ett kallt hus och ägaren började elda i den innan den hade torkat upp ordentligt efter mitt arbete.  Det trängde ut fukt under glasyren som började bubbla och falla av. Kaklen är mycket sköra och jag vågar inte heller slipa dem. Vi har nu beslutat att montera ner flera kakel och ersätta dem med reservkakel.
Det handlas med gamla kakel och ugnar och i ett tomt hus i Österbotten hittade en försäljare kakel som ser nästan likadana ut som de skadade.
Hantverkare
Kim Holstein bor i Mickelsböle men är ursprungligen skärgårdspojke från Sköldvik. Innan han blev egenföretagare arbetade han inom den grafiska branschen som högtryckare och reprofotograf.
– Men på fritiden har jag hela tiden sysslat med byggjobb. Att det blev hantverk tror jag att har med min bakgrund att göra. Jag byggde några glasfiberbåtar på sjuttiotalet, men tyckte sedan att det enda rätta var att bygga en båt i trä. En tid satt jag också upp stockhus.
Tryckeriet han arbetade för minskade på personalen 1980. I det skedet kom Kim Holsteins hantverkskunnighet väl till pass.  Han fick i stället anställning på ett spisföretag. Efter en tid i annans tjänst grundade han eget.
Han hade också märkt att det fanns en efterfrågan på gamla kakelugnar. Han kom i kontakt med en murare som kunde det gamla hantverket, gick i lära hos honom och har sedan dess varit fullt sysselsatt. Ibland restaurerar han gamla vedspisar och bakugnar, men kakelugnarna har blivit hans nisch.
– Jag har haft uppdrag från Äkäslompolo till Hangö, men i dag håller jag mig i första hand till södra Finland. Ett år framåt är jag bokad och jag tror att jag kunde vara fullt sysselsatt i femton år till om jag så vill.
Egen teknik
Kim Holsteins motto är att det som har gått använda i hundra år, går att använda också i fortsättningen. Förr var vedeldade ugnar det enda sättet att värma ett hus. Man eldade dagligen och ugnarna höll i 50-60 år innan de måste repareras.
– Jag har konstaterat att så bra gjorda som ugnarna var på 1800-talet har de inte varit sedan dess.
Dagens fabrikstillverkade kakelugnar som ser ut som gamla ugnar är byggda enligt en helt annan teknik än den Kim Holstein specialiserat sig på.
– I gamla ugnar löper en järntråd mellan kaklen. Den har fästs vid kaklet med ett plåtclips och sedan murats fast. Kaklen lever med ugnen, utvidgar sig vid värme och drar ihop sig när den kallnar.
Det här sinnrika systemet har en nackdel. När Kim Holstein ska montera ner gamla kakel måste han från insidan försiktigt pika bort gammalt murbruk, lossa järntråd och clips och först sedan kan han lösgöra kaklet. Han säger att han tycker betydligt bättre om att mura upp än att montera ner.
– Men på Söderskär sommaren 2012 plockade jag först ner sex ugnar och sedan murade jag upp dem på nytt.
Traditionella kakelugnar muras med ett bruk av sand och lera.
– Man glömde bort tekniken på femtiotalet och började använda cement i bruket. Det blev inte bra, ugnarna höll inte.
Men både gamla och nya ugnar går att elda sönder.
– Jag brukar säga att när ugnen är varm på ytan, men inte så het att man bränner sig, då har man eldat tillräckligt för att ugnen ska ge värme i ett dygn.
Söker gesäll
– Jag har en kakelugn hemma, den står i paket i lidret, är Kim Holsteins svar på frågan om han eldar i kakelugn hemma.
Men tanken är att han en dag har så mycket tid att han hinner montera den.
Den spis som i dag används hemma hos Holsteins är en prototyp som togs fram under den tid han arbetade för spisföretaget.
– Den är en mindre vitrappad kakelugn. Den fungerar utmärkt, men den skulle ha blivit för dyr att serietillverka.
Men det finns en fara för att Kim Holsteins kunnande försvinner. Han har sökt efter en gesäll att lära upp, men det har hittills inte lyckats.
– Det kan hända att unga drar sig för att vara så mycket borta hemifrån som jag har varit.