I en ren brunn finns rent vatten

Kring den översta betongringen på brunnen, den som syns ovan marken, växer mossa och ytan är skrovlig. Någon mossa finns inte på insidan, men nog en hel del smuts.

– Det verkar inte som om den här brunnen någonsin blivit omskött, konstaterar Sauli Koistinen på företaget Kiinteistö Kane i Orimattila efter att tillsammans med Ari-Matti Tiainen lyft av betonglocket och gjort en hastig inventering av brunnen.

Brunnen är från 1950-talet, då också huset till vilket brunnen hör byggdes.

– Den är byggd enligt den tidens metoder och krav. I dag skulle den ha både tjälskydd och skydd mot ytvatten.

Just nu är grundvattennivån ganska låg och det tar Koistinen och Tiainen endast några minuter att suga upp vattnet ur brunnen så att de kan börja sitt arbete. När brunnen är tom riggar de upp en stege och Koistinen klättrar ner. Han börjar med att tvätta brunnens insida med vanligt vatten och en trycktvätt.

Samtidigt får han en uppfattning om vilket skick brunnen är i och vad som behöver göras för att hålla ytvattnet på yttre sidan och vattnet i brunnen så rent som möjligt.

Snabbtorkande betong

När man gräver en brunn gräver man sig ner till grundvattnet och gör väggarna i brunnen så täta som möjligt. I den här gamla brunnen har betongringarna hamnat lite snett, antagligen redan i byggnadsskedet, och ytvattnet kan lätt tränga in i brunnen. Den som gjort hålet för vattenpumpen har använd sig av ett lite större verktyg än nödvändigt, och också där finns stora springor.

– Här behövs en grövre blandning av fogmassan, konstaterar Koistinen.

Tiainen blandar massan, en snabbtorkande betong som är godkänd för användning nära livsmedel. Betongen avyttrar ingenting och torkar fort, också under vatten.

Därför gäller det för Koistinen att jobba fort. Under en råkall höstmorgon finns lite mera tid, men heta sommardagar kan man inte blanda till för mycket massa i taget, så hinner den stelna innan den är smetad kring brunnsväggen.

Sauli Koistinen arbetar sig neråt. Det här brunnen är så smal att har kan luta sig mot väggen medan han arbetar. Det sparar krafterna, det är slitsamt för benen att balansera på en stege en längre stund.

– Ska man jobba med det här kan man bra lida av höjdskräck, men får inte vara rädd för trånga ställen, skämtar Koistinen djupt nere i brunnen.

När han står på bottnen i den gamla brunnen som visar sig vara knappt fem meter djup ser han att den understa betongringen har spruckit.

– Det gör inget, så länge den är på plats fungerar brunnen. Det vatten som tränger in genom springorna så djupt är rent grundvatten, säger han.

Koistinen tätar av samma orsak inte springorna mellan brunnsringarna lägre än till två meter från bottnen.

Avslöjande lukter

Vattnet i den gamla brunnen är klart och smakar gott. Det luktar inte och smakar inte heller något speciellt. Det indikerar att det är bra, men är inget bevis på det.

– Vissa ämnen som är skadliga i större mängder kan trots det finnas i vattnet. Det lönar sig att låta undersöka vattenkvaliteten med jämna mellanrum, säger Koistinen.

En brunn ska rengöras med 3-5 års mellanrum. Hur ofta man väljer att göra det beror på vattnet och vilka ämnen det innehåller. Om vattenkvaliteten försämras är det också en bra idé att ringa rengöringsföretaget.

Sauli Koistinen och Ari-Matti Tiainen har sett det mesta. Det finns en hel del schaktbrunnar i regionen varav en del används mer än andra. Om vattnet i brunnen plötsligt börjar lukta illa är orsaken ganska ofta att något djur ramlat i vattnet och drunknat.

– Vi har tömt brunnar för att ta bort döda ekorrar, möss, råttor och sorkar. Redan en enda lite mus som hamnar i vattnet förstör det, säger Sauli Koistinen.

Enligt en gammal sägen är brunnsvatten bra om det finns grodor i brunnen. Det tror inte Koistinen på.

– Grodor simmar i lerpölar också.

Hård botten

När väggarna i brunnen är tvättade och tätade är det bottnens tur. Ari-Matti Tiainen släpar fram slangen igen och sedan börjar Koistinen suga upp slammet som samlats på brunnens botten. Det visar sig att bottnen i den här brunnen är hård och arbetet är klart på en kvart. Dagen innan höll han på i fyra timmar med att suga bort lerslam ur en annan brunn.

Det är både bra och dåligt att bottnen i en brunn är hårt och att det inte finns mycket slam där.

– Lite slam, speciellt efter så här lång tid, visar att vattnet är bra. Den hårda bottnen betyder att vattentillförseln är ganska långsam.

Att det tar tid för vattnet att rinna till kan bli ett problem under torra somrar. Då får man anpassa användningen efter tillgången till vatten.

Därefter häller Tiainen en säck kvartssand på bottnen. Sanden dränerar vattnet och putsar bort de sista orenheterna. När sanden är på plats i bottnen av brunnen desinficerar Koistinen ännu insidan av brunnen.

– Det är för att både bakterierna i brunnen och de bakterier vi eventuellt haft med oss från en annan brunna ska försvinna, säger han.

Beroende på vilket desinficeringsmedel man använder bör man låta bli att använda brunnsvattnet för matlagning under 1-5 dygn. Koistinen använder nu väteperoxid som försvinner på ett dygn.

Nu ska vattenkvaliteten kollas. Men inte före tre veckor efter rengöringen, för så länge tar det innan svaren på proven visar rätt efter en rengörning.