I ett hav av blommor

Klockan är inte ännu sex på morgonen. Blomsterhandlarna Anneli och Jouni Tuomainen har lämnat sin hemstad Borgå för mindre än en timme sedan. Nu lyfter de in blommor i sin skåpbil på partitorget i Hermanstad i Helsingfors.
– Här har vi ett eget lager med kylrum, visar Anneli.
De riktigt stora blomgrossisterna finns alldeles i närheten.
Men det är lugnt på partitorget en vanlig fredagsmorgon i september. Inga oändliga blomsterhav, inga stressade köpare och säljare som rusar fram och tillbaka. Stämningen är i stället lugn och avspänd, alla har tid att byta några ord och att ta en mugg kaffe.
Utanför byggnaden finns det sommarplatser för dem som har varor att sälja bara säsongvis.
Jouni köper buketter med sommarblommor av en leverantör som berättar att det här blir hans sista partibesök för den här sommaren. Till påsk lovar han vara tillbaks igen. Sommarblommorna har vuxit på friland och deras tid är snart förbi.
De här buketterna och ett parti rosor är de enda inhemska blommorna den här dagen.
– Inhemska odlare av snittblommor blir allt färre, säger Anneli. Senast lade en rosenodlare i Åbotrakten lapp på luckan, för några veckor sedan.
– De här rosorna kommer från Vanda. Man ser på långt håll att de är inhemska, på formen och på bladen. Vi har så fina gamla sorter, som den här Mercedes-rosen. Den har säkert odlats i mer än femtio år. Den är hållbar och fin. Om rosen är färsk när man köper den, och om man sköter om den rätt håller den sig åtminstone en vecka.
Sedan 60-talet
Alla andra blommor kommer långt bortifrån.
– Här har vi gröna kvistar från Amerika, blommor från Equador, Etiopien, Kenya och Holland, till exempel, visar Anneli.
När bilen är proppfull med blommor bär det i väg till Hagnäs torg.
– Här har vår familj sålt blommor i två generationer, från 1960-talet, berättar Jouni. Urvalet är större i dag, det finns mer att välja bland. Men annars var tiderna mycket bättre förr. Nu säljs det blommor på varenda bensinstation och i varje järnhandel. Kvalitet betyder inte mycket när man kan få köpa billiga buketter.
– Det är som med de rosor från Kenya som säljs i matbutiken, säger Anneli. De transorteras från Kenya till Holland i lådor av kartong. Först i Holland sätts de i vatten när de börjar sin resa med långtradare upp till Finland.
– Många av de blommor som säljs för inkastningspriser i affärerna är i så dåligt skick att vi aldrig skulle sälja något sådant.
Allt löper
Att sätta upp torgståndet går på rutin. Jouni och Anneli delar på uppgifterna enligt ett mönster som är överenskommet för länge sedan.
– Vi behöver inte tala med varandra, allt löper som smort, säger Jouni.
– När man lyfter de här tunga stängerna och sträcker sig för att få taken på plats och för att binda fast alla delar så de inte blåser i väg i stormarna, då behöver man inte gå på gym, säger Anneli.
Det är svettigt att få upp tältet och alla blommor på plats. Snart blir det sådana tider att kölden senare under dagen försöker krypa in under alla lager med kläder och skor.
– Snart kommer vi att behöva lampor för att lysa upp blommorna med och det betyder samtidigt mer värme, säger Anneli. När det blir ännu kallare har vi värmare som går på gas och med el. Det går bra att hålla så varmt i ett torgstånd att blommorna inte far illa, även om folk har svårt att tro på det ibland.

Läs mer i onsdagens Bbl