Släpp hästarna fria

Sibbo
– Ja, jag tänker på det regelbundet. Jag försöker leva med riskerna, säger Ben Simonsen.
En katastrof, som en eldsvåda i stallet, är något som kan inträffa. Men om en sådan svart dag blir verklighet gäller det att vara föreberedd. Inte bara gårdens eget folk och utan också det manskap som ska rycka ut för att släcka eld och rädda hästar. Det är därför som brandövningar måste ordnas då och då, speciellt i en kommun som är så hästrik som Sibbo.
– Vi övar hela tiden, senast i vintras. Då evakuerade vi alla stall med sammanlagt sextio hästar på tre–fyra minuter och föste in hästarna i ridhuset. Våra djur är vana vid att röra sig i flock. Det kan vara svårare att få ut en häst som vistats ensam i ett privatstall, säger Ben Simonsen.
Utbildning
Det är helt klart att det krävs speciella färdigheter för att rädda stora djur i panik. Därför har de frivilliga brandmännen i kårerna i norra Sibbo utbildats.
– Kursen i hantering av djur hölls för sex år sedan och var hundra timmar lång. FBK i Nickby-Kyrkoby, Borgby, Paipis och Tallmo deltog och de är på plats i kväll. Enda sättet att hålla kunskapen levande är att öva regelbundet. Jag följer med övningen och ska ge brandmännen feedback efteråt, säger utbildaren Matti Hyökki.
De fyra enheterna hade samlats på S-Markets gård i Nickby. Klockan 18.30 går larmet.
– Jag larmar dem till en byggnadsbrand. Jag berättar också att det finns hästar på gården, men inte att det finns hästar inne i byggnaden, säger Philip Ekström.
Han är släckningsman i Nickby-Kyrkoby FBK. I torsdags var hans uppgift att vara arrangör för brandövningen.
Han hade lagt upp övningen så att en brand hade brutit ut i ett av gårdens stall. I stallet fanns tjugo hästar, både vuxna och föl.
– Fyra av hästarna ska ledas till hagen, fem ska jagas ut, likaså fölen, säger Ben Simonsen.
Lugn
Matti Hyökki och Ben Simonsen tror inte att discoröken som sprider sig i stallet upprör hästarna alltför mycket. Betydligt mera skrämda reaktioner väntar de sig när brandmännen med västar, hjälmar och gasmasker dyker upp i rökdiset.
Innan hästarna evakueras har rökdykarna gått in i stallet för att försäkra sig om att det inte finns människor i stallet. Släckningsmanskapet följer efter och drar slangar in i stallet, trycket sätts på och snart fylls slangarna av vatten. Samtidigt leder Ben Simonsen den grupp av räddningsmanskapet som ska leda ut fyra hästar till en hage.
– Ta det lugnt med hästarna, tänk på att det inte får ligga slangar i vägen. Hästarna tror att de är ormar.
Det visar att de vattenfyllda och hårda slangarna blir en fälla. En av dem som leder hästarna halkar på den glatta slangen och hamnar på efterkälken. Flocken, de tre andra hästarna, försvinner ut genom dörren. Hästen blir förvirrad och för en stund verkar den vägra gå vidare.
Slangar
Resten av evakueringen sker på nolltid. I ett huj har de fem långbenta och gracila hästarna sprungit i väg till sin hage och fölen till sin hage. De verkar inte vara panikslagna utan endast uppspelta av att få komma ut på bete.
När övningen är över samlar Matti Hyökki brandmännen till överläggning. Han anser att släckningen kom snabbt i gång, men att det tog för lång tid att få på vattnet. Han tycker att man kunde ha väntat med att släckningen tills hästarna hade fåtts ut. Nu låg slangarna i vägen för hästar och brandmän. Slangarna borde ha dragits åt sidan, närmare väggen.
Brandmännen är överens om att slangarna hamnade på fel ställe. Men de är av annan åsikt om släckningsarbetet. En av dem säger att man inte kan låta rökdykare gå in i en brinnande byggnad utan skydd av vatten. När det brinner på riktigt stiger temperaturen till flera tusen grader.
– Övning ger färdighet, säger Philip Ekström när brandmännen gjort sitt.