Bakverk från Fredrikas tid serveras på trendcafé

I köket på Fredrikas källa har Piri Aarnikko dukat fram sådant som hon redan hunnit baka inför kaffekalaset i Fredrikas anda, som ordnas söndagen den 30 september mellanklockan 10 och 16 i Runebergs hem.

På bordet under köksfönstret står tunt knäckebröd som är bakat på råg, vatten, smör och salt.

– Fastän jag är lärare i huslig ekonomi har jag aldrig bakat knäckebröd tidigare, säger Aarnikko. Jag fick börja läsa mig till hur det ska göras i flera kokböcker.

Recepten som Fredrika lämnat efter sig är ofta formulerade i stora drag, eftersom hon uppenbarligen visste vad hon gjorde. Till exempel ska knäckebrödet gräddas efter att allt annat bröd är färdiggräddat. Eller också ska ugnen eldas med tillräckligt mycket björkved innan bakverken skjuts in. Hur varm en modern ugn ska vara för att motsvara värmen i bakugnen som Fredrika eldade, är inte så enkelt att räkna ut.

– Recepten är ofta väldigt vagt formulerade och det är svårt att tänka ut hur de ska förverkligas utan att göra lite efterforskningar först.

Knäckebrödet serveras med morotsgelé som är illande orange men smakar utmärkt till brödet. Aarnikko har också ställt fram ett fat med uppblåst socker. Bakverken är frasiga utanpå men härligt sega inuti och det är tydligt att Fredrika inte sparade på sockret.

Inget vetemjöl

Piri Aarnikko har också hunnit med att baka mandelkaka eftersom den bara blir bättre av att stå och dra sig några dagar. Mandelkakan är glutenfri eftersom vetemjöl var dyrt på Fredrikas tid och svårt att inhandla. Museivårdare Maria Kovanen konstaterar att det numera är precis tvärtom; det är få som använder enbart mandel i kakan eftersom mandelmjölet är så pass mycket dyrare än vetemjölet i dagens läge.

– På Fredrikas tid fanns inget bakpulver, säger Aarnikko. Det är därför det är så mycket ägg i kakan.Mandelkakan innehåller åtta äggulor och två ägg. Kovanen säger att det är tydligt att Fredrika planerade ordentligt innan hon satte i gång att baka. Till det uppblåsta sockret, som mest av allt påminner om maräng, behövdes många äggvitor och då gällde det att ta till vara gulan.

Aarnikko ska baka tebröd och Runebergs bakelser till allra sist eftersom de ska serveras färska. Eftersom Fredrikas recept har getts ut i bokform tyckte Maria Kovanen att det kunde vara roligt att prova på ett pop-up café eftersom det är så populärt just nu. Fredrikas källa ligger vägg i vägg med museet, och eftersom Piri Aarnikko nappade på idén, blev kaffekalaset verklighet.

Följde en annan rytm

Största delen av det kaffebröd som dukas fram var sådant som bara gäster blev bjudna på. Elias Lönnrot och Zacharias Topelius har säkert fått smaka på både mandelkaka och uppblåst socker, för att inte tala om Runebergs bakelser. Men till vardags fick familjen nöja sig med knäckebröd.

– Året delades in enligt en helt annan rytm på den tiden, säger Kovanen. Man hade en dag då man bakade knäckebröd eller pepparkakor och en dag då man stöpte ljus. Många sysslor var bundna till årstiden.

När Fredrika snodde ihop en pepparkaksdeg gick det åt två lispund vetemjöl, vilket motsvarar 17 kilo. Men Kovanen påpekar att bakugnen var stor och rymde en hel del.

Piri Aarnikko har alltid intresserat sig för Fredrika Runeberg.

– När kokboken kom ut läste jag den som en skildring av en epok, vilka ingredienser som användes och vad annat man måste kunna.

Precis som på Fredrikas tid är ingredienserna som används i bakverken ekologiskt producerade. Pop-up caféet i Runebergs hem på söndag är öppet mellan klockan 10 och 16, eller så länge det finns bakverk att sälja.