Lätt som en plätt att bli av med kartongen

I en dryg vecka har det nya avfallskärlet stått på familjen Toivonens gård i Västra Tasträsk. Så här långt är erfarenheterna idel positiva.  

Tuula Toivonen tröttnade i något skede på att ta till vara kartong, och forsla den till ekopunkten bakom butiken i Söderkulla, helt enkelt för att mängden var så stor och det hade krävts täta turer för att bli av med skräpet. I stället har påsen för blandavfall fyllts fort och hon är mer än nöjd över att ha fått ett nytt uppsamlingskärl levererat hem.

– Min man misstänkte att behållaren för blandavfall är för liten, men nu när jag har följt med lite mer, så har jag märkt att det är mängden kartong som är verkligt stor.

Projektchef Vesa Heikkonen vid Östra Nylands Avfallsservice säger att en del kanske låter sig luras av att sopbehållaren har en annan form än tidigare. Det kan se ut som om den inte skulle rymma lika mycket.

Familjen Toivonen är en av sammanlagt 262 familjer i södra Sibbo som deltar i sopförsöket, unikt i sitt slag även ur ett nationellt perspektiv. Utgångspunkten var att locka hushåll i Västra Tasträsk, Hansas och Eriksnäs att ansluta sig för att sopbilen skulle kunna köra så korta och effektiva rundor som möjligt. Det visade sig att endast vart fjärde hushåll på de här bostadsområdena gick med, vilket förvånar Heikkonen en aning.

– Vi hade räknat med att lite fler än så skulle ansluta sig.

Underlättar tillvaron

Därför utvidgades försöket att omfatta områden med glesare bosättning. Laura Günsberg-Sandström i Hangelby var inte sen att ta tillfället i akt.

– Jag har alltid tagit tillvara kartongen och det blir en hel del mjölk- och saftburkar. Det här är super, säger Günsberg-Sandström som tidigare matade ekopunkten antingen i Kalkstrand eller i Söderkulla.

I går körde sopbilen sin första tömningsrunda. Försöket pågår i ett års tid och under resans gång samlar man in allehanda data; hur mycket bränsle bilen förbrukar, hur mycket utsläpp den förorsakar, hur försöket påverkar hushållens vilja att sortera och vilka för- och nackdelar de anser att följer med det nya sättet att bli av med soporna.

Sortera mera

Soptunnan är indelad i fyra delar. På det sättet blir det möjligt att sortera glas, metall och kartong separat. Den sista avdelningen i sopkärlet är reserverad för blandavfall.

Att sortera plast är inte möjligt och Heikkonen säger att det skulle bli besvärligt för det enskilda hushållet eftersom det finns ett otal varianter.

– Det kunde lätt leda till att ett privathushåll borde ha tio olika insamlingskärl för plast. Plast består av olja och just nu är det vettigt att använda plast som energikälla.

I dag tas 35 procent av det återvinnbara materialet tillvara medan hälften av hushållsavfallet omvandlas till energi. Målsättningen är att med hjälp av den nya insamlingsmetoden återanvända hälften av det sorterbara avfallet.

Heikkonen säger att man på flera håll i Finland spänt följer med hur försöket i Sibbo utfaller. Om erfarenheterna är goda, kan det leda till att det småningom blir obligatoriskt för hushållen i Östra Nyland att byta ut det traditionella sopkärlet mot ett nytt.

De hushåll som deltar i försöket betalar samma avgift som alla andra under det år försöket pågår. Om det blir permanent stiger priset, men med hur mycket är oklart.

– Jag är beredd att betala lite mer, men hur mycket kan jag inte säga ännu, menar Tuula Toivonen.