Begravningsplatsen i Borgå växer

Arbetet med att bygga ut begravningsplatsen i Borgå kan äntligen fortsätta. Nu är planerna klara och besluten fattade.

– Det här är samfällighetens viktigaste projekt. Både begravningsplastens utseende och stadsbilden kommer att förändras, säger överträdgårdsmästare Jan Sahlberg på Borgå kyrkliga samfällighet.

Det första som kommer att synas är att träden på den nya delen, mellan västra Mannerheimleden och den nuvarande begravningsplatsen, fälls. Endast en liten dunge träd blir kvar. Arbetena kör i gång genast efter semestrarna.

– Vi blir tvungna att fyll ut hela området och därför måste träden bort.

I maj 2008 fattades beslut om att arbetet skulle börja, och den första delen, att bygga en plats för urnegravar, började. Området där de nya urnegravarna och en minneslund finns är helt klart i mitten av juni i år.

– Urnegravplatsen invigdes i december. Det var akut eftersom vi inte hade några urneplatser att erbjuda och det fanns avlidna som skulle begravas, konstaterar Sahlberg.

I väntan på stadsplan

Det finns ingen fastställd och godkänd stadsplan över området på västra åstranden, och det för med sig vissa begränsningar vad gäller byggarbetena. För byggen som ändrar på stadsbilden, som till exempel en mur, måste det finnas en fastställd stadsplan. Muren får alltså vänta tills stadsplanen är klar, gissningsvis om några år.

Det största enskilda arbetsmomentet är jordschaktning. Det är enorma mängder jord som skall flyttas för att begravningsplatsen skall ta form. 

– Marken måste först göras jämnare. Vi räknar med att vi flyttar på omkring 12 000 kubikmeter massa och att vi kommer att föra bort ungefär 7 000 kubikmeter, främst lera, säger Sahlberg.

En utmaning är nivåskillnaderna i kombination med att en stor del av jordmånen består av lera. Det tar omkring tio år för lera att sätta sig, och det är också den ungefärliga byggtiden.

Gravdjupet i Finland är 2,10 meter för kistor och åtminstone så djupt skall lagret av jordmån som lämpar sig för begravning vara. Enligt beräkningarna rör det sig om ungefär 40 000 kubikmeter sand som skall fyllas på när grunden är färdig. Kullen nära brofästet består till stor del av sandjord, och meningen är att den största delen av sandjorden skall tas därifrån.

Ny infart

En helt ny huvudport byggs vid västra Mannerheimleden och intill den planeras en parkeringsplast för omkring 70 bilar. Det slutliga beslutet från stadens sida är inte fattat, men Jan Sahlberg beskriver samarbetet med tjänstemännen som synnerligen gott. Man har kommit överens om att bygga parkeringsplatsen tillsammans så att den betjänar besökare till begravningsplasten på helger och fungerar som anslutningsparkering under vardagarna.

– Vi behöver mera parkering, och det här blir en förbättring, men hur mycket vi än bygger kommer parkeringen inte att räcka till på julen, säger Sahlberg.

Innanför den nya porten, som blir diskret till utformningen, byggs en öppen plats från vilken huvudgången går till de äldre delarna. En 2,5 meter hög granitmur skall omge begravningsplatsen.

– Muren kommer klart och tydligt att avskilja begravningsplatsen från resten av staden och fungerar också som en bullervall, säger Sahlberg.

Muren byggs av brun-svart sten.

Där det nu finns en åminnelseplats, ett ställe dit man kan gå för att minnas personer som finns begravna på annan ort, blir ett område där man kan strö ut askan efter sin avlidna släkting.

Reservering för krematorium

Redan 1985 fattades ett principbeslut om att ett nytt begravningskapell och ett krematorium skall byggas. Hittills har det inte funnits pengar för det, men båda två kommer så småningom att behövas. En markreservering har gjorts på den nya delen för att göra ett bygge möjligt i framtiden.

– Vi har inte helt uteslutit den tanken, säger Sahlberg.

Några kostnadsberäkningar för vad kapellet och krematoriet skulle kosta samfälligheten finns inte, men Sahlberg vet berätta att priset på en brännugn rör sig kring 2 miljoner euro.

Urnebegravningar blir allt vanligare på kistbegravningarnas bekostnad. En urneplats är betydligt billigare än en kistplats, men i gengäld tar en urnebegravning ungefär dubbelt så lång tid i kapellet och vaktmästarens tjänster behövs i större utsträckning.

En gravplats säljs för 25 år i taget och efter det kontaktas de anhöriga som fattar beslut om man vill fortsätta avtalet.

I Finland är det kyrkan som sköter begravningar, oberoende av om den avlidna hört till kyrkan eller inte. Priset på en gravplats varierar stort mellan församlingarna. Medelpriset i landet för en kistplats är 8 euro per år.

Nu kommer samfälligheten att leta efter entreprenörer för arbetet.

– Vi gör det så att vi först skickar ut en förfrågan och tar redan på vilka som vill ha jobbet och sedan låter vi dem ge en offert, säger Sahlberg.

Den utvidgade begravningsplatsen kommer att stå klar om cirka tio år. Enskilda området byggs färdigt i den takt de behövs.