Dyra renoveringar väntar Sibbo

– Jag har inte räknat ut någon slutsumma, jag är rädd för att berätta den för politikerna. Men jag kan säga att det under de kommande åren och årtiondena behövs systematiskt arbete innan renoveringslånen är bortbetalda.
Det säger fastighetschef Markku Koskinen om den färska listan på nödvändiga renoveringar av Sibbo kommuns fastigheter.
31 byggnader finns med på listan som till stor del lyser röd – det är ett tecken på att renoveringen borde göras inom fyra år. Särskilt rött är Sibbo skolcentrum.
– Det är en outsinlig reparationskälla för oss, suckar Koskinen.
Renoveringsobjekten är fler än väntat. Enligt Koskinen beror det på att konsulten som kartlagt dem följt en allmän linje för hela landet, medan Sibbo haft lite lägre krav för byggnadernas skick.

79 ska bort?
177 bebyggda fastigheter har Sibbo kommun nu i sin ägo, bland dem finns många som fastighetschefen inte ens kände till.
Och ytterligare en sak har nyligen klarnat för honom:
– Vi har alltför många byggnader som inte behövs för kommunens servicenät.
En preliminär lista över lokaliteter som Sibbo borde göra sig av med innehåller 79 objekt, 69 borde säljas och tio rivas.
Bland annat Söderkulla gård med alla vidhängande byggnader finns på försäljningslistan.
Söderkulla gårds framtid är ännu öppen och inom kommunen finns en arbetsgrupp som funderar på vad som ska göras med gården. Men Koskinen anser att gården ska säljas.
– Då man tänker på vad kommunlagen säger om vad kommunen ska göra, så behöver vi inte Söderkulla gård. Och kommunen har inte haft pengar att hålla huset och sidobyggnaderna i bra skick.
Kommunägda lägenheter, främst då personalbostäderna, hittas också bland säljobjekten vilket motiveras med att det inte hör till kommunens basuppgifter att erbjuda bostäder.

Dags för strategi
Ovannämnda listor ingår i i den lokalitetsstrategi med vidhängande utvecklingsprogram för alla byggnader, som Tilakonsultit TM2 gjort upp på uppdrag av kommunens lokalitetsenhet.
Någon dylik strategi har kommunen inte från tidigare, men enligt Koskinen har den efterlysts av politikerna i flera år. Och själv ser han den som väldigt viktig eftersom den hjälper kommunen – med uppdateringar kanske vartannat år – att styra hur fastigheterna används, anskaffas eller avskaffas. Det är nyttigt att på förhand veta vilka krav olika servicesektorer har på utrymmena. Och har man en klar bild av det framtida behovet av lokaliteter så tas man inte på sängen
Hand i hand med strategin följer mycket konkreta listor på vad som måste göras, den innehåller åtgärdsförslag och tidtabell för varje enskild lokalitet.
Utskottet för teknik och miljö bekantade sig med frågan i måndags, men återbördade den för ny beredning. Medlemmarna vill nämligen granska alla fastigheter och byggnader i tur och ordning innan det är dags att fatta beslut om dem.