Raul ger gamla grejer nytt liv

Raul Nyström sitter framåtlutad över härvan av tunna elledningar som finns under locket till spelaren. Han jobbar koncentrerat med att ta reda på varför apparaten inte fungerar. Omkring honom på bordet ligger en mängd verktyg och på ena väggen hänger sladdar för de mest varierande ändamål. I Rauls vardagsrum står hylla efter hylla med prydligt etiketterade lådor med reservdelar. Det finns remmar, lampor, nålar fjäder och skivor.

I ett hörn i verkstaden står ett oscilloskop.

– Det använder jag för att se hur signalen i en analog apparat ser ut, förklarar Nyström.

Han har reparerat elektriska apparater sedan 1959 då han blev elektriker vid Östra Nylands yrkesskola.

Raul Nyström har lagat sibbobornas trasiga hemelektronik i alla år och sedan 1993, vid den förra depressionen, genom sitt eget företag. Han ser gärna att en trasig apparat får lite livslängd till.

En orsak till att många väljer att hellre slänga elektriska grunkor som inte fungerar är att det ofta är lika dyrt att reparera dem som det är att köpa en ny likadan. Vad det kostar att reparera en apparat beror på.

– Det beror på vad den har för fel. Ofta kan man komma undan med att putsa upp apparaten, säger Nyström.

Reservdelsbrist

De äldre apparaterna går i allmänhet att fixa medan det är svårare ju nyare grejerna är.

– Reservdelstillgängligheten är lika med noll. Det finns många komponenter som behövs i en elektrisk apparat som inte längre finns att få i Finland, säger Raul Nyström.

Flera av importörerna har också utlokaliserat servicen på produkterna.

– Det har lett till att en stor del av märkeskännedomen försvunnit. Så länge det går att få tag på reservdelar så går de ändå att laga, säger han.

Ibland kan det gå att hitta smådelar som man kan använda fastän den ursprungliga delen inte längre skulle finnas att få.

– Alla fabriker har gjort sina egna delar och därför är det så svårt att hitta reservdelar.

En del reservdelar hittar Raul i andra apparater som också gått sönder.

– Det där är en organdonator numera, jag köpte den på ett loppis och använder delar från den, säger han och visar mot den gamla skivspelaren i ett hörn.

Brinner för skivspelare

Dammsugare, tvättmaskiner, televisioner och annat, under de senaste femtio åren har Nyström reparerat det mesta. Ändå är det speciellt skivspelare som fascinerar honom - helst av märket Dual.

– Det är mitt märke, och till den har jag nästan alla reservdelar, säger han.

På bordet står en dyrgrip, en Dual skivspelare 1019.

– Det var den finaste skivspelaren som fanns på 1960-talet, ett riktigt flaggskepp, säger Nyström.

För ett tiotal år sedan verkade det som om skivspelaren var ur tiden, men under senare år har lp-skivan och med den också skivspelaren fått ett uppsving.

– Man har till och med spelat in nya lp-skivor, många tycker bättre om det analoga ljudet, gläder sig Nyström.

I dag finns också nytillverkade skivspelare att köpa, men dem ger inte Raul Nyström mycket för.

– De nya billiga spelarna är inte så bra. Men har man en gammal skivspelare så lönar det sig att reparera den.

Tekniken i en gammal skivspelare blir egentligen inte föråldrad och därför fungerar spelaren så länge delarna är hela.

Mycket har hänt

När Raul Nyström började arbeta som elektriker för drygt femtio år sedan var elektroniken ny och relativt enkel. Nu är det knepigare.

– Om ett rör i en radio gick sönder var det bara att byta ut det röret och så fungerade radion igen. Med åren har apparaterna blivit allt mera invecklade.

Men skivspelaren från 1980-talet har han gott hopp om att kunna reparera. Det har han gjort förut, och gör det gärna igen. Och han tar gärna emot alla slags apparater utom platta tv-apparater, dem överlåter han åt yngre förmågor.

Trots så många år i branschen har Raul Nyström inte tröttnat på elektronik.

– Det är alltid en utmaning att börja med en apparat, att se om jag klarar av att fixa den, säger han.

Under årens lopp har en del apparater samlats i hörnen, men egentligen samlar Nyström inte på grejer - han lagar dem.