Än tål taken snötyngden

Många har redan varit uppe skottat bort snö från taken, och åsikterna går isär om de som inte gjort det är lata eller smarta.
Hydrolog Esko Kuusisto på Finlands miljöcentral konstaterar att det inte ännu är någon akut risk för taken till rad- och småhus.
– Helt allmänt betraktat borde det inte vara några problem ännu, men det kan finnas undantag, säger Kuusisto.
Man räknar i dag med att ett tak skall tåla en belastning på 180 kilo per kvadratmeter takyta. Ännu är belastningen inte så stor, men hur ett tak belastas av snö beror på flera faktorer.
Vind kan göra att snön packas i drivor på taket och takets konstruktion och vinklar kan påverka hur snön lägger sig på det. Det är fastighetsägarens sak att följa med situationen och fatta beslut om när man skall gå upp och skotta.
– Hur tjockt snötäcket på marken är ger en vink om hur mycket snö som samlats på taken, men tjockleken kan vara upp till fyra gånger större på ett tak än den är på marken, säger Kuusisto.
Räkna ut vikten
Att avgöra om belastningen på taken är så stor att taket bör skottas är inte helt enkelt. Man kan räkna ut belastningen på ett ungefär, men Kuusisto betonar vikten av sunt bondförnuft - på vissa tak samlas snön mera packat än på andra och när en fastighetsägare kan komma undan med skottning en gång kanske någon annan får gå upp på taket flera gånger.
För att kunna räkna ut hur mycket snö väger behöver man känna till dess ungefärliga täthet. Ju större täthet desto kompaktare snö.
– I det här kalla vädret är tätheten i snön maximalt 0,25 gram per kubikcentimeter. Då kan man räkna ut vikten genom att mäta snötäcket, dividera med fyra och sedan multiplicera med tio.
Om snötäcket på ett tak är 80 centimeter ger den uträkningen vid handen att belastningen på taket är högst 200 kilogram per kvadratmeter.
När det är blidväder kan tätheten i snön stiga till 0,35 gram per kubikcentimeter i och med att . Vatten har tätheten 1 g/cm3.
Tätheten avgör
Att snön blir tyngre när det blir blidväder stämmer inte.
– Om det finns 80 centimeter snö på ett tak nu går den ihop till kanske 60 centimeter när det blir blidväder. Belastningen på taket är ändå den samma, det är endast tätheten i snön som blivit större, säger Kuusisto.
Men visst väger en skovel blidsnö betydligt mera än en skovel med lätt torrsnö. Det beror på att blidsnön är mycket tätare och att den innehåller en del vatten. Snö kan nämligen hålla kvar en hel del vatten, till och med fem volymprocent, innan vattnet börjar rinna igenom snötäcket.
Fukt som finns i luften kan också kondenseras till snö, men rör det sig i vikt om högst ett kilo per kvadratmeter.
Enligt väderprognoserna blir det värmegrader på lördag, för första gången sedan snön föll i november. Det för med sig blidsnö.
– Tyngre än den är nu blir snön inte. Den största risken när det blir blitt är att snön börjar glida ner från taken. Om man blir under snö som faller från tak kan det gå riktigt illa, säger Kuusisto.
Det är på fastighetsägarens ansvar att se till så att det är tryggt att gå intill husväggar och att det inte faller ner något från taken.
– Går det riktigt illa kan också snöstoppare som man placerat på taken komma ner vid blidväder, och de i sin tur kan ha sönder taket.
Inget rekord
I år finns det för en gångs skull massor av snö. Men rekord är det inte, i december 1965 föll mera snö i södra Finland än vad det gjorde i fjol.
– Det finns mellan 60 och 100 kg/m2 i Nyland just nu. I fjol i mars fanns det mellan 140 och 160 kg/m2 snö, säger Esko Kuusisto.
Än hinner det falla mera snö.
I fjol rasade ett hundratal tak i södra Finland, främst större hallar och byggnader med stora tak.
– När det kommer mycket snö avslöjas fel i konstruktionerna, taken håller inte för tyngden, säger Kuusisto som hoppas att de byggnader som pallade för snön i fjol skall göra det i år också.
För husägaren gäller alltså att hålla ögonen uppe. Snön på marken korrelerar inte alltid med snötäcket på taket.
– Vi förvånades i fjol över att det kunde finnas massor av snö på taken fastän det inte fanns så mycket på marken. Så det är bra att följa med läget, säger Kuusisto.
Det är fastighetsägaren som betalar för eventuella skador som snön orsakar, försäkringar ersätter i regel inte dem.