Lägre lön för invandrare?

När inrikesminister Petteri Orpo, Saml, intervjuades i Helsingin Sanomat nämndes bland annat att asylsökande möjligen kunde jobba för en lön som understiger avtalsnivån. Orpo talade också om läroavtal och möjligheterna att kombinera arbete och utbildning.
Facket och oppositionspartiet SDP säger nej till att låta lönerna flexa nedåt, och det gör också regeringskollegan från Sannfinländarna, utrikesminister Timo Soini.

Däremot applåderades idén av SFP:s ordförande Carl Haglund. Han vill dessutom att möjligheten att avvika från avtalslönerna ska gälla för alla anställda.
Men den här sortens flexibilitet är precis det som fackföreningarna motsätter sig. Det blir säkert en rejäl dragkamp kring frågan i förhandlingarna om att öka möjligheterna till lokala löneavtal.
En principiell skillnad är i alla fall att lokala avtal där man avviker från kollektivavtalet skulle gälla alla, inte bara en viss kategori av arbetstagare.

Den stora tillströmningen av flyktingar har ställt Finland inför en situation som inte kan hanteras med det nuvarande regelverket på arbetsmarknaden.
Om målet är att få in invandrarna i arbetslivet måste det vara möjligt att skräddarsy lösningar som kan avvika från de etablerade modellerna.
Men det är viktigt att invandrarna inte blir andra klassens arbetstagare, principen är fortfarande att lönen ska utgå från arbetets art och inte baseras på arbetstagarens ålder, kön eller nationalitet.

Men man bryter inte mot den här principen om ingångslönen för personer som kanske inte behärskar språket kan sättas lägre än kollektivavtalets miniminivå, för att sedan stiga när färdigheterna ökar. Då kan man se det som en tillämpning av systemet med erfarenhetstillägg.
Tanken är åtminstone värd att utredas.

Och en asylsökande väljer antagligen att jobba för lägre lön än en infödd finländare, om alternativet är att inte jobba alls.