Mosuls symbolvärde ska tacklas
Irakiska styrkor tog kontroll över staden Ramadi. Att återta Mosul blir svårt. Även om det skulle lyckas kan problem uppstå.
Terrorgruppen IS, också kallad Daish, tog kontroll över staden Ramadi i Anbarprovinsen i maj. Kampen för att återta staden har varit utdragen och hård. Utan amerikanernas och andra länders stöd hade de irakiska styrkorna inte klarat av att driva IS på flykten i helgen.
Klokt nog är den irakiska regeringens ton lågmäld. Sporadiska strider uppges pågå i utkanterna av staden och IS är långt ifrån slaget.
Blickarna riktas mot staden Mosul som har varit under IS kontroll sedan 2014. Om Irak lyckas återta kontrollen över också den staden är det en psykologisk seger av mått som man inte kan förstå utan att se händelserna i ett större perspektiv. Det vill säga gå lite tillbaka i tiden. Till den amerikanskledda invasionen 2003, som skedde utan ett mandat av FN:s säkerhetsråd och vars ursprungliga motivering officiellt var att beslagta Iraks massförstörelsevapen, inte störta diktatorn och sunnimuslimen Saddam Hussein.
När det visade sig att Irak inte hade några massförstörelsevapen ruckade man på motiveringarna och målet blev i stället att göra sig av med Saddam Hussein, förbjuda hans enväldiga Baathparti och hans verktyg, den irakiska armén.
Där åkte barnet ut med badvattnet, kan man säga.
I efterhand har skarp kritik riktats mot ockupationsmakterna för att de åsidosatte hela den sunnimuslimska delen av kompetensen i landet.
Den shiamuslimska majoriteten i landet tog makten, efter att under en lång tid ha varit förtryckt.
Upptakten till det vi ser i dag går ännu längre tillbaka än 2003. Iraks invasion av Kuwait 1990 utlöste ett händelseförlopp där Saddam Hussein av ett enigt FN tvingades retirera och gå med på att göra sig av med kemiska och biologiska vapen samt på vapeninspektioner för att kontrollera att landet uppfyllde kraven.
Kurderna i norr fick kort därpå sin revansch för att de utsatts för ett fruktansvärt förtryck under Saddams styre. Flygförbudet över de kurdiska områdena i norr gav kurderna i praktiken självstyre redan på 1990-talet. Men efter 2003 hamnade staden Mosul utanför också kurdernas kontroll.
Redan hösten 2008 var staden under sunnimuslimska oppositionsstyrkors kontroll. Enligt uppgift var det militärer från den skrotade irakiska armén som samlades där. Då talade man om al-Qaida-sympatisörer. Om det stämmer är IS övertagande av Mosul 2014 lättare att förstå. Mosuls psykologiska symbolvärde för alla parter – kurder, sunni- och shiamuslimer – är alltså stort.
Två frågor pockar på ett svar. Hur man ska driva ut terrorgruppen IS ur Mosul – och vem ska ha kontrollen efter det, om man lyckas bli kvitt IS. "Hur" är lättare att besvara än "vad sedan". Finland deltar i utbildningen av kurdiska peshmergasoldater i norr. Irakiska styrkor sägs förbereda en offensiv mot Mosul. Det är alltså sannolikt att Mosul är ett gemensamt projekt för peshmergastyrkorna och den irakiska armén för att med internationellt stöd bekämpa terrorismen.
Men vad händer sedan? Man kan bara hoppas att det finns en plan och en överenskommelse för att de som har ett gemensamt intresse av att bli kvitt terrorgrupperna i Mosul inte hamnar i dispyt om huruvida staden ska vara en del av kurdområdet eller inte, ifall de lyckas nå sitt mål och befria Mosul.
Annars kan de internationella stödgrupperna, inklusive Finland, tvingas välja att stödja regeringen i Bagdad eller styret i de kurdiska områdena i norra Irak.