Böter ska bota finanserna
För en vecka sedan fördubblades ordningsboten, och om regeringen får som den vill blir det en ny förhöjning vid årsskiftet.
Regeringens mål är att tredubbla de gamla beloppen. Då det till exempel ännu i juli kostade 85 euro att köra högst 15 kilometer för fort på områden där hastighetsbegränsningen är högst 60 kilometer i timmen kostar det nu 170 euro och 255 euro nästa år.
Då kostar det också 30 euro att gå mot rött och 105 euro att inte använda säkerhetsbälte.
Regeringen planerar att följa upp förhöjningen av ordningsboten genom motsvarande förhöjning av dagsböterna. Nu är värdet av en dagsbot en sextiondedel av månadsinkomsten, i framtiden kan det fördubblas till en trettiondedel. Samtidigt höjs det lägsta dagsbotsbeloppet från sex till tolv euro.
Ordningsboten har i praktiken varit oförändrad sedan 1999. Det är motiverat att korrigera eftersläpningen i förhållande till den allmänna höjningen av inkomstnivån för att påföljden ska behålla sin avskräckande effekt.
Men regeringen tar inte till de här åtgärderna för att öka laglydigheten i samhället. Åtgärden är helt fiskal. Ordningsbot utdöms cirka 300 000 gånger per år, de ger statskassan 20 miljoner euro. Regeringen vill höja intäkterna till 40 miljoner.
Men kalkylen innehåller några felkällor.
Straffet för ett brott eller en förseelse är samhällets sätt att understryka att lagarna ska följas. Straffet har också en preventiv funktion, prislappen för att köra för fort ska vara tillräckligt hög för att få bilföraren att lätta på gasen, trots att förhållandena kanske lockar till högre fart.
När priset för samma förseelse höjs från 85 till 170 till 255 euro är det helt tänkbart att den avskräckande effekten blir så hög att det inte blir någon blixt i fartkameran. Om tillräckligt många tar budskapet till sig blir det ett minus i regeringens budgetkalkyl.
Med tanke på trafiksäkerheten är det här högst eftersträvansvärt, men regeringens avsikt var inte i första hand att göra trafiken tryggare.
Tvärtom, regeringen vill ju ta in dubbelt så mycket pengar som hittills genom att medborgarna antas fortsätta att strunta i reglerna i lika hög grad som tidigare.
Kriminologer pekar också på en annan möjlig konsekvens. Om bötessummorna blir för höga ökar antalet fall där böterna omvandlas till fängelse, principen är att tre obetalda dagsböter motsvarar en dag i fängelse. Men den här processen blir betydligt dyrare för samhället.
Den luckrar dessutom upp principen om likhet inför lagen. Den som har råd kan sona sitt brott med pengar, den fattiga måste sitta i fängelse. Visserligen är det så redan nu, men ju vanligare omvandlingarna blir desto tydligare blir ojämlikheten.
Påföljden måste stå i ett rimligt förhållande till brottet.
Att köra 81 på ett 60-område är förkastligt, men nu höjdes boten från 115 till 200 euro. Om beloppet nästa år stiger till 345 euro har sonandet av brottet blivit tre gånger kännbarare, men själva brottet är inte värre eller allvarligare än tidigare.
Regeringen planerar inte att genomföra någon genomgående skärpning av vår strafflagstiftning.
Då leder de dramatiskt höjda bötesbeloppen till rubbade proportioner mellan lindriga och grova brott och deras påföljder.
Böter används för att sona lindriga brott. Samhällstjänst och villkorligt fängelse kommer högre upp på skalan.
Att betala 345 euro i ordningsbot för fortkörning kan vara tyngre för den enskilde än en villkorlig fängelsedom för stöld eller misshandel.
Det är knappast det budskapet lagstiftarna har velat ge.