Kontroversiellt men rätt beslut
Rysslands indignation med anledning av Finlands beslut om deltagandet i OSSE-mötet var ett test hur väl linjen inom EU håller.
Rysslands förtrytelse över att Finland i tisdags meddelade de personer i den ryska delegationen för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) som finns på EU:s sanktionslista inte beviljas visum för att delta i det möte i Helsingfors som inleds på söndag är förståelig.
Men det betyder inte att Finlands beslut var fel.
Kritiker, bland andra Centerns Antti Kaikkonen, ordförande för utrikesutskottet, och förre utrikesministern Erkki Tuomioja (SDP) hör till dem som reagerat skarpast. Ilkka Kanerva (Saml), ordförande för försvarsutskottet och som leder OSSE-mötet har beklagat att man inte kunde hitta en lösning. Kanerva underströk att det är positivt att Ryssland vill vara med i samarbetet inom OSSE också i fortsättningen.
Om ingen del av Rysslands delegation är med när OSSE, arvtagaren till Konferensen för säkerhet och samarbete i Europa KSSE 1975, firar sitt 40-årsjubileum är det beklagligt. Hur det blir klarnar enligt Kanerva först på söndag.
Men vilken är trovärdigheten i EU:s linje om man hade gjort undantag från sanktionerna?
Argumentet att Ryssland behövs för att lösa krisen i Ukraina är starkt och självklart. Men flera, hittills tyvärr resultatlösa, försök har gjorts för att få parterna i Ukraina att följa Minskavtalet och Ryssland att upphöra stödja separatiststyrkorna i östra Ukraina med materiel och manskap.
Bland annat Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president François Hollande har träffat den högsta ryska ledningen, inklusive president Vladimir Putin.
President Sauli Niinistö har i två repriser rest till Ryssland för att träffa Putin. Bägge gångerna har det resulterat i ett budskap från Niinistö och ett annat från Putin.
Flera möjligheter till närmanden har alltså funnits. Det vet säkert den ryska ledningen också.
Hela den ryska delegationen har dessutom inte vägrats visum till Finland och OSSE-mötet. Det handlar om sex personer, färre än hälften. På sanktionslistan finns dumans talman Sergej Narysjkin och fem andra personer. Resten är välkomna. Dumans medlem Nikolaj Kovaljov har meddelat att han infinner sig i Helsingfors.
Om Ryssland väljer att Kovaljov eller de övriga åtta personerna som sanktionerna inte gäller ska utebli är det Rysslands eget beslut, inte Finlands.
Rysslands ambassadör i Finland och en tjänsteman från ambassaden deltar, så helt utan röst är Ryssland till all lycka inte.
Att Ryssland reagerar på Finlands beslut är bara naturligt. Att anklaga Finland för att agera fientligt är däremot överdrivet och förhoppningsvis bara politisk retorik.
Ser man till helheten kan man konstatera att Finland hör till de EU-länder som mest har ansträngt sig för att värna om de bilaterala relationerna med Ryssland. Det har i synnerhet president Sauli Niinistö också i handling visat att han vill göra.
Det är en linje som har ett brett stöd, också av folket. Det är viktigt att värna om en fortlöpande dialog med Ryssland för Finland är inte Rysslands fiende. Men Finland kan som EU-medlem inte heller handla på ett sätt som av de andra uppfattas som inkonsekvent eller nyckfullt.
Grunden till problemet ligger i Rysslands olagliga annektering av Krim och passivitet när det gäller att uppfylla sin del av Minskavtalets villkor.
Och det är någonting bara Ryssland självt kan ändra på.
Behovet av kompromisser och god vilja är lika aktuellt som det var för fyrtio år sedan.