Fortsatt nolltillväxt kostar jobb
Regeringens balanseringsprogram stärker strukturerna på lång sikt, men i det korta perspektivet kostar det jobb och köpkraft.
I början av maj skrev EU-kommissionen ned årets tillväxtprognos för Finland till 0,3 procent. Aktia är ännu mer pessimistisk, i sin färska prognos antar banken att tillväxten stannar på noll. Arbetslösheten är över nio procent, och någon lättnad är inte i sikte.
Aktia tror att den nya regeringens anpassningsåtgärder för de offentliga finanserna börjar få en viss effekt nästa år. Men Finland fortsätter att överskrida alla gränsvärden som stipuleras i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt.
Regeringens spar- och strukturprogram ska stärka finanserna med tio miljarder euro. Om programmet förverkligas försvinner hållbarhetsgapet i ekonomin. Statsminister Juha Sipilä sammanfattade läget när han i går presenterade regeringsprogrammet i riksdagen: "Om Finland inte själv reformerar ekonomin gör någon annan det för oss."
Den ekonomiska anpassningen ska lösa de strukturella problemen, där man ofta pekar på den åldrande befolkningen. Men att finländarna lever längre är inget problem. Problemet är att avtappningen från arbetsmarknaden är större än nyrekryteringen.
Här krävs det ett bredare åtgärdsprogram än att enbart skära i de offentliga finanserna. Regeringen är på rätt spår då den vill göra det lättare för unga att komma in på arbetsmarknaden. Men det krävs också insatser för att förmå de äldre att jobba längre än i dag.
Nedskärningarna som ska lösa de långsiktiga problemen bromsar den ekonomiska tillväxten på kort sikt, konstaterar Aktias chefsekonom Anssi Rantala. Men tillväxt som genererar nya jobb och ökad köpkraft är det som Finland just nu behöver mest av allt. Resten av EU är redan på god väg att återhämta sig från den sega recessionen.
Det krävs ett avsevärt mått av politisk pedagogik för att övertyga medborgarna om att mindre pengar i handen och hög arbetslöshet är den enda vägen till en ekonomiskt tryggare framtid någon gång på 2020-talet.