Kultur innebär pengar i kistan
Kultur sätter pengar i rullning och det är inte endast arrangören som förtjänar.
Då osthyveln under de senaste åren hyvlat slant efter slant inom de kommunala sektorerna har kulturen varit den sektor som naggats mest i kanterna. Att skära inom kulturen har ansetts lättare i och med att sektorn inte direkt ses som livsviktig på samma sätt som till exempel utbildning och vård.
Kultursektorn dras dessutom med ett kanske lite omodernt ok, kultur anses inte inbringa pengar på samma sätt som många andra funktioner staden och kommunen erbjuder.
Konstfabriken i Borgå omkullkastar påståendet om att kultur enbart kostar. En rapport sammanställd av Aalto-universitetet visar att kulturhuset har haft en positiv effekt på stadens kommunekonomi. Enligt rapporten har utvecklingen i Borgå varit bättre än i andra kommuner i närheten av huvudstaden efter år 2011. Kommunekonomins utveckling mättes i bland annat Hyvinge, Lojo, Träskända och Lovisa.
Studerandena har jämfört förändringar i invånarantal, beskattningsbar inkomst, lån per invånare, kommunalskattesats och samfundsskatt.
Konstfabrikens effekter är, enligt forskaren Jari Melgin, främst indirekta. Symbolvärdet av ett kulturhus är stort då många städer konkurrerar om både nya invånare och turister med löften om trivsel, livskvalitet och ett rikt kulturutbud.
Arrangörerna får en ganska liten bit av kakan, påminner Timo Cantell, forskningschef vid Helsingfors stad. Ungefär 20 procent går till exempelvis biljetter och förfriskningar under själva kulturtillfället, 80 procent kulturkonsumenten spenderar går till omkostnader, som taxi, en övernattning på hotell och besök i affärer i närheten. Något som är positivt också för aktörer utanför Konstfabriken.