Vad är Östnyland?
En dag i presshistorien är förstås inte mer än en flyktigt snidad driva av yrsnö, ett gulnat löv som flyter sin väg i ett vattendrag.
Öst var egentligen ett ord många värjde sig för när vi skulle ge namn åt den nya tidning som i dag slås samman av Borgåbladet och Östra Nyland och bildar nya Östnyland.
Den här tidpunkten i historien är förstås inte mer än en flyktig, aerodynamiskt snidad driva av snö, ett gulnat löv som flyter sin väg i ett vattendrag; i morgon är de borta.
En dag då det känns särskilt tydligt att vi för vidare en över 150-årig tradition att publicera, berätta och formulera, inser vi att perspektiv kommer att förändras; att ord och namn under årtiondens lopp ska få andra laddningar.
Men för oss som lever just nu associeras öst inte enbart med positiva förtecken, utan med öststat, östblock, östgränsen, ett okänt öst; för andra är bokstaven ö mentalt helt enkelt bara sist i alfabetet.
Ändå ville de flesta av våra läsare mycket tydligt att vi skulle beskriva oss själva så att det är just i det här väderstrecket vi sitter.
Få tyckte det var viktigt att framhålla att vi bor i söder, eller vid havet. Betydligt färre än vi hade befarat sade sig sakna kopplingen till Borgå i tidningens namn, även om staden är en av nationens historiebärare.
Överraskande få kände heller ett behov av att betona det språk på vilket vi kommunicerar, svenskan. Det fanns knappast något namnförslag alls om Svenska-nånting.
Formellt har Östnyland aldrig funnits särskilt tydligt på papper. I tretton udda år, från 1998 till 2011, hade vi ett eget minilandskap, ett av landets minsta. Större betydelse i historien har då det medeltida Borgå eller Pernå storsocken haft.
Däremot är vi östnylänningar grundligt beskrivna och unika i all slags folklivs- och språkforskning. I gatulivet på finska hör man också ständigt de östfinländska mie-dialekterna.
Nyare samhällsforskning från de senaste åren visar att vi svenskspråkiga här inte heller är nylänningar i största allmänhet. Våra värderingar är 2015 mera tillbakahållna, försiktiga, konservativa än i Västnyland.
Vårt landskap kännetecknas av att det ryska finns i vardagen, som kommersiell skyltning och som "vanligt folk" sticker sig över på besök från grannlandet. Under den senare halvan av 1700-talet låg östgränsen i älven strax österom Lovisa; i februari 1808 tågade ryssarna över just här på två av tre fronter.
Vid en gräns som skulle försvaras blev adelsförläningarna stora. De många herrgårdarna kring Pernå har lämnat ett tyst, östnyländskt klassamhälle efter sig ända fram till våra dagar. Det finns en tröghet i fråga om högre utbildning och Borgå har trots sitt rykte som "skolstad" fått arbeta hårt för att hålla jämna steg med omvärlden.
Ett Östnyland hade förstås inte kallats så om det inte hade legat öster om någonting. Sedan Helsingfors blev landets huvudstad och en metropolzon har sydkusten tydligare delats i östliga och västliga provinser av småstäder.
En av de stora frågorna är hur vi ska förhålla oss till metropolen med en och en halv miljon invånare. I en internationaliserad värld når våra läsare i Kotka i dag till Helsingfors-Vanda flygplats på 90 minuter.
Vi tänker jobba hårt för det lokala perspektivet i nya Östnyland. Samtidigt har många önskat ett perspektiv över kommungränserna. Vi ser också fram emot att också hela det svensk- och tvåspråkiga Nyland mera hör av varandra.
Som finländare hoppas vi också att kunna vara med och tala mera om glädjen och sorgerna i att bo i södra Finland, det eurourbana landet, om friheterna och ansvaret.