Innan regnet och snön
För det svenska i Finland gäller det att få trädgårdsmöblerna under tak innan det börjar regna, eller snöa.
Damen på flyget hade somnat högt ovan molnen. När pursern gick förbi, mumlade hon i sömnen "regnar det ute?"
– Jo, men vi hann ta in trädgårdsmöblerna, skojade pursern roat.
– Nå bra, sa damen, vände andra kinden in i resekudden och somnade belåtet om.
– – –
För det svenska i Finland gäller det att få in trädgårdsmöblerna innan det börjar regna, eller snöa.
Det är stora omställningar på gång. En kommungräns efter en annan välts omkull. Administrationen för vård och omsorg reformeras i landet. Huvudstadsregionen föreslås få sin egen förvaltning.
Före dessa reformer och före det kommande riksdagsvalet är det på svenskt håll rena tomteverkstaden av små åtgärder som ska hinnas med.
Bildlikt talat ska parasollet vara stuvat under tak, rännorna fästa, såarna tömda och de viktigaste fönsterluckorna reglade innan den stora vinterstormen, valrörelsen och förändringarna som kan komma med valresultatet.
SFP har tryggat Pyttisregeln som säkrar att en kommun förblir tvåspråkig också i en fusion. Man har fastställt att kommuner som nu raskt väljer att vara tvåspråkiga får ett specialstöd. Man har varit med och sjösatt nationalspråksstrategin. Man håller på målrakan på att få skolsvenskan och -finskan tidigarelagd i flera kommuner.
Nu finns det också i Sibbo en SFP-driven och brett understödd motion för att både skolfinskan och -svenskan ska tidigareläggas till ettan i skolan (Bbl 10.12). Ett liknande beslut har redan tagits i Raseborg; se kolumnen intill.
Det är ett modernt och bra grepp att föra de två inhemska språken ner i åldrarna.
I synnerhet i finlandssvenska kommuner med jämna språkförhållanden – som Sibbo, Ingå, Raseborg, Hangö, Kristinestad eller Jakobstad – är och vore det en bra tanke att livet på gatan utanför skolan också återspeglas i klassen och att de inhemska språken jämbördigt kommer in i skolan tidigare.
Om det sedan pedagogiskt är bra, är frågan. Med den hela mångåriga erfarenhet man i sjätte klassen har av att gå i skola säger Jessica, Daniela, Jenny, Anni och Iiro i Kyrkoby skola (Yle Östnyland 10.12) att finskan nog borde börja först i tvåan.
Det är helt riktigt. Det är tufft nog att lära sig läsa, skriva och kommunicera på sitt eget språk i ettan. Ett nytt språk kan bli jobbigt även om man kan lite sedan tidigare.
Tidigareläggningen av de inhemska språken sägs vara ett koordinerat mål hos SFP i Nyland, även om allting tycks genomföras utan större publicitet.
Kampanjen borde i så fall koordineras bättre utöver alla tvåspråkiga kommuner. Det kan bli bekymmer att få läromedel på en marknad som inte är så stor. Det får inte heller bli en alltför brokig språkpraxis mellan olika kommuner för elever som flyttar och byter skola.
Mycket har blivit gjort för svenskan under den gångna riksdagsperioden. Inför den matematiska sannolikheten att folkmajoriteten en dag slopar den obligatoriska skolsvenskan börjar ett alternativt ramverk finnas på plats ifall det skulle gå så. Så det känns som om utemöblerna var under tak.