Stormen i vårt drinkglas
Frågan är hur stor inverkan marknadsföring av och reklam för alkoholhaltiga drycker egentligen påverkar finländarens drickande?
Det var väl ingen som kunde undgå veckoslutets storm i drinkglaset, whisky-gate? Över de sociala medierna svepte en våg med stark doft av alkohol, var fjärde sekund under några timmars tid nämndes ordet whisky, whiskey, och på mikrobloggen Twitter. Allt på grund av en härva där en ölmässa, några bloggare, än fler journalister och tusentals försvarare av det fria ordet och motståndare till förmynderi blandade en del spannmål och jäst.
Bakgrunden i all dess enkelhet, Regionförvaltningsverket förbjöd arrangören av en ölmässa att använda ordet whisky i sin marknadsföring. Ölmässa är okej, men det blev stopp för öl- och whiskymässa, det på grund av att det är förbjudet att göra reklam för starka alkoholdrycker enligt lag i Finland. Missuppfattningen och stormen berodde på den felaktiga tolkningen att Regionförvaltningsverket förbjuder användningen av ordet whisky.
Det är både rörande och sorgligt att det är whiskyn som får finländaren att gå i taket. Enligt statistik från år 2012 dricker finländaren fortfarande mycket, mest i hela Norden. 9,6 liter 100-procentig alkohol per år dricker finländaren. Från och med årsskiftet är det förbjudet att göra reklam för svaga alkoholdrycker på allmänna platser, busshållplatser, på bussar och tåg samt reklamtavlor. Att reklam för svaga alkoholdrycker fortsatt kommer att vara tillåtet på och under sportevenemang känns lite bakvänt. Är inte sportande, utövandet av idrott förknippat med hälsosamma livsvanor?
Frågan är hur stor inverkan reklam för alkohol har på finländaren, hur mycket alkoholreklamen egentligen påverkar de olika målgrupperna?
Ett av de starkaste vägande argumenten för att minimera alkoholreklamen är att alkoholreklam lockar unga till att dricka. Frågan är hur tungt en reklamtavla med ett alkoholbudskap väger, då de sociala medierna är en betydligt fräckare kanal? Neknomination spred sig som en löpeld över Facebook i början av året, utmaningen som byggde på att man svepte ett stop med alkoholhaltig dryck och utmanade två kamrater. Neknomination ledde till att man bland annat i England rapporterade att fem personer avled som följd av utmaningen.
I fråga om målgruppen ungdomar är det största trycket det som kommer från den egna kamratkretsen, den egna omgivningen. Och som i så många andra fall då det gäller ungdomen, så finns en del av nycklarna inom familjen, vilket är den egna familjens förhållningssätt till alkohol?
Frågan är varför man väljer att dricka alkohol över huvud taget? En undersökning gjord i Nederländerna visade på följande orsaker; sociala skäl (71 procent), smakar gott (51 procent), avkopplande (12 procent), vill bli påverkad (6 procent), vill bli berusad (2 procent) och vill glömma problem (0 procent).
Ser man på de alkoholkonsumerande finländarna är det kanske inte en helt felaktig gissning att orsakerna är de som finns lägst ner på den nederländska listan. Och dricker man för att man vill bli påverkad, vill bli full och glömma problem, då ligger problemen nog också någon annanstans än i marknadsföringen av alkoholhaltiga drycker. Kanske det är den finländska folksjälen, den är helt enkelt inte lika lycklig som den sydeuropeiska folksjälen?