Några sista spikar i soppan
Kanske vi borde vänja oss vid ett nytt sätt att säga det, att det är som två rätt plus tilläggsnummer att födas i Finland.
Det är en lottovinst att födas i Finland. Så har det genom historien tutats i oss, frågan är om det påståendet stämmer längre?
Tittar man närmare på det här med att födas togs ytterligare ett steg i nedmonteringen av förlossningssjukhusen i Finland på torsdagen. Regeringen godkände som väntat den så kallade jourförordningen som sätter lapp på luckan för de förlossningsavdelningar som inte kommer upp till 1000 förlossningar under ett år - förlossningsavdelningen på Borgå sjukhus kommer alltså att stängas och östnylänningar som föder får ta bil, taxi eller ambulans till Helsingfors.
Siffrorna är krassa, år 1975 fanns det 62 förlossningsavdelningar i Finland, i dag är det 27 sjukhus som tar hand om förlossningarna. Resultatet av gårdagens beslut är att det från nästa sommar kommer att finnas 20 förlossningssjukhus i detta land. I Finland, inte bara de tusen sjöarnas utan också de långa avståndens land, föds det cirka 58000 barn per år, i fjol föddes 150 av dessa barn oplanerat utanför förlossningssalarna. Risken vid oplanerad födsel utanför förlossningssjukhuset innebär en större risk för både barnet och modern, men risken väger fjäderlätt då siktet är inställt på en besparing om 25 miljoner euro då antalet förlossningssjukhus minskar.
Antalet oplanerade förlossningar utanför sjukhusen var något man tidigare förknippade med de långa avstånden till exempel i norra Finland, men statistiken för i fjol visar att antalet så kallade färdförlossningar ökar mest i södra Finland. Nu kan de här färdförlossningarna bli fler också i en nära bekantskapskrets, det i och med att östnyländska bebisar förväntas hålla sig i magen ända in till Helsingfors då Borgå sjukhus inte längre tar hand om förlossningar.
På nedersta raden finns det man anser ska räcka som svar, 25 miljoner euro. Men det finns många obesvarade frågor före detta eurosvar, hur många bebisar och mammor utsätts för risk som i värsta fall kan leda till döden? Hur mycket kommer akuttransport och vanlig transport att kosta, vem är det som betalar dessa? I värsta fall kan beslutet leda till att familjer väljer att flytta till en ort med eget förlossningssjukhus, eller än värre att familjer fattar ett beslut om att inte ens försöka få barn.
Nedmontering i betydligt mindre skala handlar det om i Sibbo. Bokbussen, som försett bokmalar i kommunen med böcker har 25 år på nacken, håller bokstavligen på att braka ihop och kommunens beslutsfattare har bestämt att ingen ny bokbuss kommer att skaffas. Också här handlar det om att spara, kostnaden för en ny bokbuss kan uppgå till 350000 euro. Med den summan i spalten besparing väger intresse för läsande, kultur och bildning lätt. Frågan är vilka de mer långtgående följderna kommer att vara.
Den minsta plånboken som nu dras åt, den håller Sibbo medborgarinstitut i. För att spara 2500 euro planerar man slopa svenska dagen-festen och vårfesten, rektor Anneli Åkerman säger (BBL 18.9) att kostnaderna för personal, reseersättningar och festtalare måste sparas in då Sibbo kommun satt grytan på spisen. Är det just inte under svåra tider de små festerna är guld värda?
Snart behöver man inte bekymra sig över soppan längre, det finns snart ingen spik att koka den på.