De är faktiskt vår framtid
Då barnskyddet tvingas ner på knä, är så överarbetat att det inte kan ta hand om sina klienter, är det barnen som far illa. A och O är de åtgärder som kan sättas in i ett tidigt skede.
Man hör det ofta sägas, i synnerhet då pengarna i kassan ser ut att sina:
Det kostar lite nu, men vi är säkra på att vi får pengarna tillbaka med råge.
Då kan det egentligen handla om vad som helst. Byte av vattenledningar i en fastighet, satsning på pekplattor i skolorna eller om att få anställa en person till, ens på viss tid.
I Sibbo har barnskyddet hamnat i något som i det närmaste liknar ett fritt fall, det på grund av att antalet barn som far illa har ökat kraftigt under de senaste månaderna. Borgåbladet rapporterade i går om Sibbos situation, sedan november i fjol har 17 barn omhändertagits och placerats utanför det egna hemmet. Den stigande siffran tolkar kommunens anställda som ett resultat av att man inte haft kapacitet att satsa tillräckligt på de förbyggande åtgärderna.
Sibbo kommun har sju personer anställda inom barnskyddet. Utöver de klienter som redan fanns i systemet fick personalen bara under maj månad 65 barnskyddsanmälningar, anmälningarna under det här året är redan uppe i 230 anmälningar.
Leena Kokko, social- och hälsovårdsdirektör i Sibbo, föreslår att personalen inom barnskyddet får ett par extra händer för att avlasta personalen och för att bromsa upp den nedåtgående spiral som nu uppstått. Kokko föreslår att kommunen, trots beslutet om att inga nyanställningar ska göras under detta år, anställer en socialarbetare och en handledare. En tilläggssumma på cirka 52000 euro.
En struntsumma.
I det här fallet vill man trycka upp det på banderoller: Det kostar lite nu, men vi får pengarna tillbaka med råge.
Beslut i frågan fattas i början av nästan vecka och man vill upprepa det än en gång före beslutet; det är en struntsumma och det kostar betydligt mer i framtiden om kommunen inte tar den här kostnaden nu.
De barn som trillar mellan stolarna nu, de kommer att stå samhället dyrt i framtiden. Barnskydd, stödet och åtgärderna är billigare ju tidigare åtgärderna sätts in. Landar man, som man redan gjort i Sibbo, i den situation att barn måste placeras utanför hemmet, blir det betydligt dyrare.
Utanför det ekonomiska handlar det om tragedier på det mänskliga planet. Tragedier som också kan komma att påverka inte bara de omhändertagna barnen utan hela familjer i framtiden. Leena Kokko säger för Borgåbladet att det anmärkningsvärda i Sibbo är att barnskyddet tampas med många svåra fall med tonåringar som kämpar med missbruk och psykiska problem, det då det tidigare handlade mer om svårigheter inom småbarnsfamiljer.
Tonåringarna är kanske barn till föräldrar som inte fick det stöd och den hjälp de behövde under den ekonomiska kraschen på nittiotalet. Under nittiotalet var det också det förebyggande arbetet inom barnskyddet som först fick stryka på foten då pengarna tog slut och efter det har vi i Finland i allt större utsträckning tampats med ungdomar som faller utanför normsamhället.
Finns det något man önskar att vi lärde oss efter den ekonomiska nedgången på nittiotalet är det kanske det att det inte är för utan man brukar säga att barnen är vår framtid. De är det och det är de fullvuxnas ansvar att se till att de, barnen, har en framtid att se fram emot.