Med Stubb i första klass
Samlingspartiets Alexander Stubb flyttade fram några schackpjäser om språk på fredagen.
I en intervju för Finska notisbyrån vill Alexander Stubb införa tre språk för barn i ettan. Dessutom vill han ifrågasätta den så kallade taxellska paradoxen.
Med 148 000 röster i ryggen i det senaste valet kan han förstås känna sig som en Alexander Lukas Stubb, efter den tursamma anka som Disney introducerade 1948 med det namnet.
Taxells paradox mår förstås bra av att vädras och justeras. Att som Stubb, utanför intervjuprotokollet, säga att principen är "sjuk" är kanske däremot att ta i.
I grunden är det inte heller märkliga saker Stubb förordar. Han vill att man fördomsfriare än hittills måste låta också det finska i Finland möta våra trygga och befästa finlandssvenska institutioner.
År 2011 fördes en debatt om detta. Den svenska partiledaren Maria Wetterstrand hade genom giftermål och gemensamma barn med den finländska toppolitikern Ville Niinistö fått insyn i tvåspråkiga miljöer här. Så hon startade en debatt om fler tvåspråkiga skolor i Finland.
Det ställde också den taxellska läran på huvudet, och med rätta. Den lär att tvåspråkiga lösningar till sist tenderar att bli enspråkigt finska – som till exempel skolor.
Den läran har tillämpats bland annat i det sega grälet om yrkesutbildning i Borgå, där SFP-intressena har månat om ett eget campus och en stor enspråkigt svensk administration i Nyland.
Sedan Christoffer Taxell under sin tid som partiledare och undervisningsminister skrev ner sin paradox har mycket hänt.
Ett absolut nödvändigt första förtydligande av Taxells lära är tillägget att enspråkigt svenska lösningar överlever tack vare ett intresse från de finskspråkiga.
Om vi i dag tog varje Mats och Maja med en finsk förälder ur skolan, skulle den finlandssvenska skolan klappa ihop.
Det har Taxell också antytt 2013 och sagt att alla barn som önskar börja i svensk skola i Finland ska få göra det, oberoende av språkbakgrund. Profeten har ändrat sig.
När de tunga namnen börjar uttala sig i skolfrågor, får pedagogerna hålla i hatten för att hänga med.
Man kan fråga sig med vilka pedagoger både Taxell och Stubb har rådgjort innan de har lanserat sina mål. Taxells idé om svensk skolgång utan starkt språkstöd hemifrån är utmanande; Stubbs tre språk redan från första klass likaså.
Många barn i ettan har knappt utvecklat sitt eget modersmål eller lärt sig basfärdigheter som att läsa och skriva. En del kan gå hos specialläraren skolan igenom och få den faktakunskap de ska ta in ytterligare försvårad om det ska ske på flera språk.
Stubb riskerar att göra det misstag människor i hans internationella livsmiljö ofta gör. Bara för att man där ofta stöter på barn som "har lärt sig fem språk på en gång", betyder det inte att det fungerar för alla i en finländsk skolklass.
Det är också skuggsidan av den stort populäre Stubb. Om uttrycket tillåts, är han ibland lite ute och cyklar i folkets vardagsverklighet.
Det får hans parti räkna in om det tänker välja en kandidat med snabbt munläder och snygg yta till ordförande och statsminister.