En kvinna mitt i karriären
De män som vågar bryta mönstret, genom att stanna hemma med sina barn, de görs fortfarande till hjältar eller mjukisar i offentligheten.
Finlands socialdemokrater väljer partiordförande i dag. På söndag firar vi mors dag. Valet och högtiden vävs flyktigt in i varandra då man ser hur till exempel kvällstidningen Iltalehti på torsdagen valde att presentera personerna som kandiderar för ordförandeposten i SDP, Jutta Urpilainen och Antti Rinne enligt följande:
Lärarinnan som drömmer om att få barn. Fackpampen, juristen.
I fråga om Antti Rinne passar Iltalehti på att understryka att Rinne varit gift tre gånger, om det görs för att understryka hans karisma eller framgångar hos det motsatta könet, eller om man vill beskriva att han kanske är lite ombytlig lämnas oskrivet. I fråga om Jutta Urpilainen låter man på något sätt bli att nämna att hon är finansminister, att hon under ekonomiskt tunga tider har gjort ett hårt jobb.
Det var i slutet av april Jutta Urpilainen medgav det för tidningen Anna, att hon drömmer om ett eget barn. Cyniker kanske väljer att tro att detta erkännande var planerat, tidsbestämt för att det just inför valet av ordförande behövs något som ger Urpilainen mjuka, kvinnliga drag. Andra kanske hör alternativet, att Jutta Urpilainen medger det i offentligen, att hon också ser sig själv i rollen, ger uttryck för sin önskan att få vara mamma. En roll som inte är alla förunnade.
I fråga om barnlösa personer ska man vara försiktig med den egna nyfikenheten, hålla tand för tunga i fråga om floskler som när ska vi få höra de små fötterna tassa och i fråga om personer vars fertilitet på grund av ålder sjunker ska man alla gånger undvika att fråga hur det står till med bullen i ugnen.
Även om det för Jutta Urpilainen och många kvinnor med henne skulle visa sig att drömmen om barn går att förverkliga ser man också på Iltalehtis beskrivning av Urpilainen att det att kvinnan föder barn är ett problem. Att kvinnor som är något, är framgångsrika föder barn, det kan - då man läser Iltalehti - till och med vara lite för mycket. Något som SDP-ledamöterna som röstar i dagens val borde tänka på, är det nu klokt att rösta på en kvinna som i offentligheten medgivit att hon drömmer om att få ett barn?
År 2014 fästs fortfarande blicken på modern då det handlar om att bilda familj. Att det föds barn i Finland innebär fortfarande att det är kvinnodominerade branscher som bär det största ansvaret i fråga om de förändringar moderskapet innebär - i fråga om ersättande vikarier, inskolning av ny personal, planering av semestrar och sjukfrånvaro på grund av sjuka barn. Då det ändå, i de fall det handlar om en familj med både en mor och en far, finns en minst lika god förälder i fadern. Eller det kunde finnas om fadern erbjöds lika rätt till barnet redan från födelsen.
Det kanske det erbjuds i teorin, också fadern kan välja att stanna hemma med barnet under barnets första år och månader. I praktiken är det ofta, på grund av kvinnans decimerade euro, ekonomiskt fördelaktigare att modern stannar hemma, i praktiken är man som man fortfarande en sällsynt fågel om man som man väljer att stanna hemma med barn i stället för att gå på jobb.
Under dagens lopp får vi svaret, leds socialdemokraterna i framtiden av en fackpamp eller den nuvarande finansministern?