Soppa på mången spik
Sotesoppa, sotesolmu, sotesotku är namn som används. En soppa, en knut, ett klott.
På torsdagen fick kommunerna bekanta sig med förslaget till social- och hälsovårdsreformen. Trots att man inte kan tala om kärt barn kan man ändå konstatera att reformen har många namn. Trots att språkvetare inte vill veta av det kallas reformen också bland finlandssvenskar för sotereformen.
Bland de finskspråkiga i vårt land är namnen på reformen än fler. Sotesoppa, sotesolmu, sotesotku är namn som används. En soppa, en knut, ett klott.
Omsorgsminister Susanna Huovinen sade på torsdagen att hon känner sig sårad över alla de öknamn beslutsfattare, tjänstemän och journalister givit reformen. Att samtliga borde ha mer respekt för både det arbete som ligger bakom förslaget och reformen, öknamnen på reformen naggar dess trovärdighet i kanterna. Målet med reformen är fortfarande detsamma, att på ett mer kostnadseffektivt sätt trygga en rättvis vård av alla finländare. Det borde alla, enligt Huovinen, komma ihåg då förslaget till reform nu debatteras vidare.
Att till och med Huovinens närmaste kolleger, hennes kolleger i regeringen, under de senaste månaderna varit minst sagt svävande i sina kommentarer om reformen har Huovinen viss förståelse för. Enligt Huovinen är reformen så omfattande att infallsvinklarna också inom regeringen är så många.
Oppositionen har under arbetet med reformen utnyttjat alla möjligheter att kritisera både reformen och den sittande regeringen. Centerns Kimmo Tiilikainen riktade verbala skott mot Huovinen och regeringen genom att fråga när regeringen har för avsikt att börja ta medborgarnas oro för hälsovården i framtiden på allvar.
Utanför sårade känslor och den kritik förslaget förorsakade hördes på torsdagen också lokala reaktioner på reformen och dess följder för östnylänningarna.
"Framtiden är råddig, vi är inte muntra över detta trots att HNS tycks räddas", är reaktionen i Sibbo, framförd av kommundirektör Mikael Grannas. Social- och hälsovårdsdirektören Leena Kokko fick en kalldusch då förslaget kom, Kokko trodde att gränsen om 20000 kommuninvånare skulle rädda rätten till primärvård i Sibbo i kommunen men så är inte fallet. I förslaget behandlas Nyland som ett särområde och här gäller 20000-gränsen inte. Sibbo, Lovisa och Raseborg hör inte till de kommuner som tillåts ordna med egen grundläggande social- och hälsovård.
Kokko säger att det känns orättvist (Bbl 20.12) att Sibbo som målmedvetet satsat på att utveckla vården bestraffas på detta sätt då bestämmanderätten fråntas kommunen.
I Borgå mottogs förslaget med ett jämnmod, social- och hälsovårdsdirektör Pia Nurme nöjer sig med att konstatera att det är bra att Borgå får fortsätta hålla servicen i egna händer.
Kalla det soppa, knut eller kort för reform, men någonstans måste minister Huovinen och de som ansvarar för det fortsatta arbetet med reformen kunna ta ner reformen till förståelig nivå för kommuninvånarna.
För den som är i behov av vård är det väsentliga också i framtiden att man ska kunna få en så bra vård som möjligt så snabbt som möjligt så nära hemmet som möjligt.