Där köerna långa ringlar
Finländarna är storkonsumenter av kaffe, helst av allt ska kaffet vara starkt och hembryggt. Ändå blir vi alldeles vilda då Starbucks landar i vårt land.
I åttiotalets Österbotten kunde man köpa sig lite världsvana för en enkel biljett. En resa över Kvarken, till modets Mecka och den engelskspråkiga musikens topplistor, så tedde sig Umeå på den tiden, åtminstone sett med en tonårings ögon. På åttiotalet var det i Sverige det nya och det moderna fanns, som tonåring var det de stora kläd- och matkedjorna som kändes internationella.
Ännu på nittiotalet stod en t-skjorta med texten "Hard Rock Cafe" ut som ett utropstecken också i gatubilden i Helsingfors. Bar en person en sådan t-skjorta så visste man att personen, eller någon i dennes bekantskapskrets, var en berest person. En person som sett något annat än det gemene man sett, världen.
I dagens www-värld är det betydligt lättare att resa, antingen på riktigt eller över internätet. Samtidigt som vi blivit mer rörliga och våra möjligheter att boka en charter eller annan resa ökat har världen också kommit till oss. En efter en har de slagit rot också på den finländska marknaden, de internationella kedjorna som erbjuder oss mat, kläder, resor, idrottsmöjligheter och det mesta vi kan tänkas behöva.
I fråga om mat är det många som tänker på ett stort gult M då man pratar om stora matkedjor. Hamburgerkedjan McDonald's gjorde entré på den finländska marknaden för knappt trettio år sedan, år 1984 slog McDonald's upp sina dörrar i Tammerfors.
Trenden de senaste åren har varit att mer eller mindre öppet förkunna att de stora kedjorna tillför mindre än de tar. I fråga om klädjättarna har produktionen av klädesplaggen varit under lupp, under de senaste veckorna har till exempel angoragarnets och dunets ursprung diskuterats flitigt. I fråga om matjättarna har man diskuterat råvarornas ursprung, hälsoaspekten samt de arbetsförhållanden arbetstagarna får finna sig i i de stora kedjornas rullor.
Då inte bara de globala marknaderna och ekonomierna dök, utan också drabbade Finland, lyftes vikten av att konsumera så lokalt som möjligt, det för att bidra till de lokala producenternas levebröd. En ökad medvetenhet om omvärlden har inneburit ett lyft också för de ekologiska och etiska aspekterna. Att en våg av "gör det själv" i bästa Strömsöanda svept över har vaggat in en i tron att de stora kedjorna kanske förlorat en del av sin förtrollande magnetism.
Det känns därför smått förbryllande att massmedier och de sociala nätverken under de senaste veckorna fyllts av glada nyheter och hurrarop då ytterligare två amerikanska jättar landar i Finland. Cafékedjan Starbucks öppnade i Helsingfors i mitten av november och snabbmatskedjan Burger King gjorde comeback i huvudstaden på luciadagen. Burger King fanns i Finland under några år i början av 1980-talet, men drog sig bort från marknaden på grund av olönsamhet.
Sociala plattformer har fyllts av tusentals uppdateringar i vilka kedjorna välkomnas till Finland, hundratals människor har uppdaterat internätet med fotografier på sig själva i kön före öppningen av både caféet och hamburgerhaket.
År 2013 blir många finländare alldeles till sig på grund av de ny neonskyltarna i gatubilden. Frågan man ställer sig är om vi fortfarande sett så litet av världen att det därför känns bra att en del av världen kommer till oss i form av en kopp kaffe och koncepterad hamburgare?