Bettina C. Lindfors: Gratis skolmåltid på frammarsch
I år har vi äntligen kunnat börja se ljus i tunneln efter årtionden av hårt lobbande för införande av gratis skolmåltid i de norska grundskolorna. Arbetarpartiet och Senterpartiet ställer sig positiva till införande av skolmåltid, dock är man oeniga om dess finansieringsgrund ska vara helt offentlig eller delvis offentlig och delvis privat. Skolmåltiden förutspås bli en het potatis vid följande stortingsval 2017. Fram till dess fortsätter de norska föräldrarna packa ned en matpakke i sina barns skolväskor.
I detta sammanhang sänder jag ett stort tack till de förutseende, finländska beslutsfattarna som redan 1943, och som första landet i världen, stiftade en lag om servering av avgiftsfri skolmåltid. Sedan 1948 har alla finländska förskole- och grundskoleelever samt studerande i gymnasiet och i den grundläggande yrkesutbildningen rätt till avgiftsfria skolmåltider. Med andra ord främjar skolmåltiden jämlikhet bland barn och ungdomar. Därtill fungerar skolbespisningen som en stark indikator för samhällsutveckling, skolframgång och matkultur.
Lagstadgad, avgiftsfri skolbespisning är sällsynt i världen och det förekommer endast i Finland och i Sverige. I dag serveras cirka 900 000 skolelever och studerande varje dag en avgiftsfri skolmåltid i Finland. Årligen tillreds cirka 170 miljoner matportioner inom skolbespisningen. I medeltal kostar en skolmåltid i sin helhet (råvaror och arbete) cirka 1,5 euro per elev. Skolmåltidens pris varierar dock mellan kommunerna, allt från 65 cent till två euro. I Sverige är den genomsnittliga livsmedelskostnaden nio kronor och 98 öre för en skollunch (2014).
Rekommendationerna för skolbespisningen förespråkar att skolmåltiden är en viktig del av skolans undervisning, fostran och omsorg om att eleverna mår bra. Den är också av central betydelse för folkhälsan. Tillräcklig, hälsosam och smaklig skolmat som äts utan stress är mer än enbart näring – det är en njutning som ökar trivseln i skolan. På samma sätt som man håller koll på skolmatens näringsinnehåll, ska man också följa upp att maten smakar gott. Genom skollunchen erhåller barnen en tredjedel av dagens näringsbehov.
Den finländska skolbespisningens triumfkort är en sakkunnig kökspersonal som garanterar barnen en mångsidig och hälsosam skolmåltid till en billig peng. Tidigare tillreddes maträtterna från grunden av kvalitativa råvaror, medan det i dag allt mer utnyttjas färdigvaror i matlagningen. Därtill har eleverna blivit mer krävande och i flera skolor ges eleverna möjlighet att påverka skolmatsedeln i samarbete med kökspersonalen. I dessa skolor ser man ett markant uppsving i antalet barn som dagligen äter sin skollunch.
Stor vikt läggs vid kvalitetsarbetet inom skolbespisningen. Genom det nationella skolmatdiplomet fästs uppmärksamhet även vid måltidssituationens pedagogiska och sociala betydelse för barn och vuxna. Likväl ges storkökens personal en eloge i fråga om hållbar kostservice, miljöansvar och kundservice. I Östnyland har skolmatdiplom tilldelats Albert Edelfelts skola och Strömborgska skolan i Borgå samt Sibbo skolcentrum och Söderkulla skola/Sipoolahden koulu.
Bettina C. Lindfors
är kommunikatör inom mat och måltider i Norden.