Bettina C. Lindfors: Mat som verktyg för integration
Mat är gott, mat är energi och mat är viktigt. Vi bör äta varje dag för att hålla oss i gång. Men maten är så mycket mer än bränsle för kroppen. Mat är kultur, berättar om vem vi är och varifrån vi kommer. Mat och matlagning är även i sin enkelhet ett socialt möte människor emellan för att förstå varandras kultur och leverne. Mat är likväl historia, geografi, biologi, matematik, fysik, kemi och språk.
I tider av stora flyktingströmmar och invandring i Norden, finner vi goda exempel på mat som ett verktyg för integration mellan nykomlingar och de redan bosatta i landet. Genom maten har såväl vuxna som barn ett gemensamt språk att kommunicera likvärdigt på sinsemellan.
I Norden har speciellt tredje sektorns aktörer tagit en aktiv ställning för integrationsverksamhet med fokus i mat exempelvis genom mångkulturell eftermiddagsverksamhet för skolelever och matlagningskurser för familjer. I den finländska undervisningen av huslig ekonomi och i utbildningen av hushållslärare ingår även element om förståelse och kunskap om olika matkulturer i världen. Under den senaste restaurangdagen såg vi exempel på flyktingar som tog initiativ att bjuda på maträtter ur deras matkultur i syfte att komma i kontakt med lokalbefolkningen och på så vis skapa möjligheter till neutral kommunikation kulturer emellan.
I Oslo ges skolbarn i klasser med mångkulturell bakgrund eller språkliga minoriteter möjlighet till veckovisa besök på matkulturcentrum i syfte att uppleva matglädje för att underlätta kommunikation mellan barnen och barn och vuxna. Under besöket får barnen uppleva nyfikenhet och inspiration i matens underbara värld samt glädje i att själv tillaga och avnjuta mat som tillretts tillsammans av gruppen.
Erfarenheterna och resultaten visar att köket och köksträdgården är givande inlärningsmiljöer som gynnar utvecklande av språk, ordförråd och begreppsförståelse på ett aktivt sätt. Barnen lär sig genom det egna görandet. Aktiviteterna i köket stärker barnens språkliga och kommunikativa kompetens.
I Danmark arrangeras etniska matskolor för barn i åldern 8-12 år. De etniska matskolorna är både för dansk och annan etnisk bakgrund. Matskolorna tar avstamp i någonting alla barn känner till och har behov av, nämligen mat. Under matskolorna bekantar sig barnen med sunda matvanor, matlagning, näring och motion. Målet med etniska matskolor är att barnen erhåller kännedom om den egna och andra matkulturer och matvanor, själv smakar och tillreder mat från främmande länder, får en inblick i de danska råvarorna som även skapar grunden för den etniska maten, upplever matglädje tillsammans och möter nya vänner från olika kulturer.
Att delta i matskolor ger barnen positiva upplevelser av olika kulturers matmöten och skapar grogrund för djupare förståelse av såväl den egna som andras kulturella särdrag. Glädjande är att det även i Finland pågår ett nationellt utvecklingsarbete i syfte att pröva på mångkulturella matskolor för barn under 2016.
Mat är ett effektivt verktyg för integration och kommunikation då vi talar om barns uppväxt till likvärdiga medborgare i ett mångkulturellt samhälle.
Bettina C. Lindfors
är kommunikatör inom mat och måltider i Norden.