Bettina C. Lindfors: Från kök till klassrum
Mat intresserar elever och är ett bra pedagogiskt verktyg. Matfostran befäster sin position i de nya grunderna för den grundläggande utbildningen. För tillfället utarbetas nya lokala läroplaner och de tas i bruk i augusti 2016. I praktiken betyder det att teman kring mat ska beaktas såväl i läroämnen som i skolans närmiljö. I kommunerna är det viktigt att göra matfostran till en del av vardagen i skolorna och att förmedla budskapet om skolans delaktighet inom fostran även till hemmen.
Skolmåltiden skapar utrymme till social växelverkan, samtidigt som eleverna tillämpar näringskunskap och egen matkulturell bakgrund vid matval och matsituationer, samt lär sig färdigheter i vardagen, framhåller undervisningsrådet Marjaana Manninen vid Utbildningsstyrelsen. I fråga om att främja närmiljön ska skolbespisningen respekteras genom att det reserveras tillräckligt med tid för skolmåltiden vid rätt tidpunkt på dagen. Därtill har eleverna möjlighet att påverka skolbespisningen genom att tillsammans med vuxna bilda så kallade måltidskommittéer där kökspersonalen, eleverna och lärarna tillsammans funderar över skolmåltidens olika aspekter. Varför inte glädjas över skolmåltiden och ordna ett lunchdisco!
Matfostran hänger intimt samman med läroämnet huslig ekonomi och dess innehållsområde Matkunskap och matkultur. Vidare beaktas olika synvinklar till samtliga läroämnen och kompetensområden. Utbildningsstyrelsen har tillsammans med Jord- och skogsbruksministeriet producerat ett informativt stödmaterial för matfostran. En årskarta för matfostran och uppslag för planering av kontinuiteten i lärande inom matfostran för årskurserna 1–2, 3–6 och 7–9 stöder läsårsplaneringen i skolan. Exempelvis i årskurserna 1-2 frågar vi vad vi kan äta, i årskurserna 3-6 hur maten inverkar på välmående, för att i årskurserna 7-9 diskutera varför alla inte har tillgång till mat.
Anneli Rantamäki, ordförande för både Hushållslärarnas förbund och Ämneslärarförbundet, vidhåller att det är centralt med insikten i att matfostran tillhör även andra än enbart hushållslärarna. A och o inom matfostran är att sammanföra teori med praktik. Numera kan undervisningen i huslig ekonomi redan inledas i årskurs 5. Vid den åldern börjar barnen intressera sig för matlagning och bakning samtidigt som det i läroämnena diskuteras såväl näring som matsmältning.
Målet är att utveckla tillvägagångssätt för att lyfta upp matfostran som en fast del av undervisningen och planeringen av den. Stor tonvikt läggs framöver på mångvetenskapliga lärouppgifter. I matematiken kan vi beräkna den sträcka maten har färdats från jord till bord och i fysiken den mängd energi som har konsumerats vid transporten. I modersmål kan gruppen granska olika textstilar i recept eller fundera på hur mat som tema behandlas i litteraturen.
Skolornas morgon- och eftermiddagsverksamhet erbjuder en ypperlig plattform för samarbete mellan skolan och hemmet. Enligt lag ska alla barn som deltar i verksamheten erbjudas mellanmål. Verksamheten är avgiftsbelagd varför mellanmålets innehåll väcker diskussion. På önskelistan finns ett mångsidigt mellanmål såsom bröd, gröt, yoghurt, grönsaker och frukt. Det förekommer dock stora skillnader i mellanmålens kvalitet i olika kommuner. I bästa fall tillreds mellanmålen av goda, kvalitativa råvaror tillsammans med barnen.
Bettina C. Lindfors
är kommunikatör inom mat och måltider i Norden.