Farfars försvunna båt
Jag har tappat en vital del av min barndoms somrar. Farfars båt.
Det kanske bara är jag, men vissa saker är ett måste för att det ska bli sommar på riktigt. Havet, skomakarlaxen och motorljudet av en Wickström i en träbåt - det var sådant min barndoms somrar bestod av.
Havet, ja det har inte varit helt lätt för en flicka från kusten att vänja sig vid det mannen och hans släkt anser vara ett sommarställe. Första gången vi åkte rakt in i skogen för att landa på ett ställe där endast vattnet som kom från kran påminde om havet insåg jag att mina somrar inte längre skulle vara som de tidigare varit.
Skomakarlaxen är egentligen ett mindre problem, om jag riktigt anstränger mig så kan jag tillaga den själv. Den smakar inte som farmors "sill", men jag har ju åtminstone ärvt kokboken där det handskrivna receptet ingår.
Båten och ljudet av Wickströmaren, det är ett problem av mer bestående karaktär. Under alla mina somrar i Åbo skärgård som barn, åkte vi runt kobbar och skär i Eludie, båten farfar byggde för hand efter kriget. En riktig pärla var hon, med fem sovplatser och sittbrunn i mitten.
Många vintrar stod båten på land, farfar orkade inte riktigt med och jag hade aldrig en tanke på att sätta henne i något Helsingforsvatten. Tills jag insåg det, att jag kanske kunde få båten fraktad till de innersta delarna av Finland, kanske jag kunde sätta henne i Päijänne? Åkte hem till farfar för att prata genom idén med honom och insåg till min fasa att båten var försvunnen. Platsen där hon stått invirad var tom.
En man hade snott omkring gården och sett pärlan och slagit till. Bjudit farfar ett gott pris för båten, fått det godkänt och puttrat i väg. Och nu åker hon omkring, en del av min barndoms somrar, och jag undrar hur hon har det nu för tiden. Jag måste erkänna att jag alla somrar sedan det var för sent, har grubblat över det, hur hon har det. Farfars och min Eludie. Jag har tänkt på det så långt att jag till och med i mitt stilla sinne författat en efterlysning.
I väntan på att få den publicerad, så vet du det. Ser du en vacker båt i trä vid namn Eludie, så får du gärna höra av dig.