Tids nog, tids nog...
Man känner igen dem på hög hastighet och tvära ryck i trafiken.
Torsdag, tidig morgon. Solen skiner och det är en av de där stunderna jag njuter av att sitta i bilen, bra musik på radion, en rolig arbetsdag att se fram emot.
Någonstans på Oljevägen ser jag honom i backspegeln. Bilföraren, en man i sina vackraste medelålders år, med de coolaste solglasögonen på näsan, kommer körande i en sådan hastighet att jag andas djupt genom näsan. Bara hastigheten han håller får det att knyta sig i magen på mig, helst av allt vill jag köra åt sidan, låta honom komma förbi.
På Oljevägen är det inte så lätt att väja, busshållsplatserna, avtagen är inte så många. Jag var inte den med lättaste gaspedalsfoten under körlektionerna, jag kör nog så fort som hastighetsbegränsningen tillåter, så jag väljer att köra vidare.
På något sätt njuter jag av situationen, i backspegeln följer jag med mannen. Mannen och hans enorma frustration. Frustrerad över att han inte kommer framåt (i livet?) med den fart han önskar. Jag undrar om han inser det, hur gullig han är där i sin lilla bil, om han inser att jag faktiskt inte hör vad han säger. För mannens mun går, och jag ser ju vad han säger. Ni som tittat på finsk ishockey på tv, ni vet att man kan läsa av spelarnas läppar? Man ser exakt vilka svordomar de arga spelarna använder, och precis lika bra såg jag vad den här arga mannen hade på hjärtat. Det var väldigt många v** v**** han han med före vi körde ner på motorvägen.
Det var ju inte lätt att komma ner där heller, vi båda bromsades upp av en tankbil och det tar ju en stund innan en bil av den storleken kommer upp i hastighet, så vi, jag och arga mannen, fick lov att köra om tankbilen. Först i kön jag, efter mig, fast i kofångaren, den arga mannen.
Tydligen var jag för långsam också på den här sträckan, för så fort det fanns ett utrymme stort nog att rymma mannen, hans stressade ego och hans bil på min högra sidan fräste han förbi mig. Munnen gick fortfarande då han körde om mig.
Och jag tänker på dem, de här väldigt stressade och arga manliga bilisterna, att tids nog får deras egen ilska fast dem.