Boom kah
Blicken säger allt, du är så ute.
"Boom, boom, kah. Boom, boom kah." Så låter det ofta hemma hos oss. Det är barnet på fyra år som sjunger, han har en repertoar som består av två, tre låtar och så signaturmelodin till Star Wars (som han för övrigt aldrig sett).
Den här Boom kah-låten, den lille hann sjunga den i många månader innan jag fattade vad det handlade om. Några gånger försökte jag försynt fråga vilken sång det kanske handlar om, men fick aldrig något riktigt svar, annat än den där blicken som redan nu med all tydlighet berättar att mamma är helt ute.
En låt har jag lyckats pricka rätt. "Oppa Gagnam style, oppa gagnam style", den kände till och med jag igen, en så stor hit var artisten PSY:s låt så att jag lyckades höra den några gånger på radio. Länge fick jag glädja mig över att barnet inte kunde resten av lyriken till låten, för texten handlar mest om oerhört fysiskt attraktiva damer. Glädjen varade inte länge, nu för tiden sjunger barnet lite till av låten och då blir det "Oppa gagnam style, uuh, uuh, sexy ladyyy".
Frågan, den kom naturligtvis omedelbart; "Mamma, vad betyder sexy lady?"
Ni vet tanken man närde som barn och ungdom, den om att man aldrig skulle bli så åderförkalkad (ja, så kallade vi gamla människor då jag var ung) som ens egna föräldrar var? Man, eller åtminstone jag, märker i takt med att barnet växer att det här med att vara ungdomlig och att hänga med i svängarna, det har jag redan misslyckats med.
Taggad av tanken på att hålla mig ajour gällande populärmusiken av i dag bestämde jag mig för att titta på Grammygalan, där skulle jag ju få en snabbkurs i vad som är inne i dag. En efter en klättrade dagens stora artister upp på scenen och jag tröttnade ganska snabbt på att titta på programmet.
Varför?
De enda artisterna jag kände igen och kunde namnet på, det var typerna som tidigare spelade i the Beatles.
Boom Kah, det förresten den finländska artisten Robins hitlåt, det lärde jag mig då jag googlade lite. Nu ska jag imponera avkomman med min kunskap.