Bengs siktar på medalj i OS
Modern femkamp är tvillingarna Eevi Bengs och Dagny Bengs stora passion. Dagny Bengs vann sitt första NM-guld i höstas och Eevi Bengs ligger redan bra till för OS i Rio de Janeiro. – I OS kan vad som helst hända, säger tränaren Jouko Pakarinen.
Värjornas klang skär genom luften i fäktningssalen i Tölö idrottshall. Eevi och Dagny Bengs, båda 25, rör sig smidigt och vant över golvet medan de övar sitt fotarbete.
Som en hägring från en förfluten tid. Fäktning är en del av den moderna femkampen, de olympiska spelens fader Pierre de Coubertins hyllning till de antika olympiska spelen.
– Fäktning är jätteroligt! Alla grenar är förstås roliga, men fäktning kräver snabbhet, taktiskt sinne, tekniskt kunnande och explosivitet, säger Dagny Bengs.
Fäktningen är tidsmässigt inte det längsta av de olika momenten i modern femkamp. Deltagare möter varandra i en match som varar högst en minut. En lyckad stöt räcker till seger och poäng.
– Jag är vänsterhänt, så det ger en liten fördel, säger Dagny Bengs nöjt.
– Men jag skjuter med höger hand.
Laserpistoler
Dagny och Eevi Bengs lyfter sina pistoler, som närmast påminner om någonting från den senaste Stjärnornas krig-filmen. Laserpistolen har numera ersatt den traditionella luftpistolen i modern femkamp.
Modern femkamp: en blandning av tradition och nutid. Värjorna är fortfarande av stål, hästarna är fortfarande av kött och blod, men vapnen fungerar med laser.
– Vi är ett slags föregångare. Miljövänligt till tusen, säger Eevi Bengs med ett leende.
Hon höjer vapnet, siktar snabbt och pressar in avtryckaren. Pistolskyttet är inte längre skytte, utan skyttet och det avslutande löpmomentet har kombinerats till löpskytte.
– Skyttet handlar om att lyfta vapnet och finna rätt rytm, säger hon belåtet.
– Jag brukar också träna hemma på att lyfta vapnet.
I löpskyttet gäller det främst att hitta rätt rytm för att lyfta vapnet och avfyra. Det är både Eevi (t.v.) och Dagny Bengs starkaste gren vid sidan om ridningen.
Avgörande moment
Det är uttryckligen löpningen och skyttet som gjort att Eevi Bengs konkurrerar om en plats i OS i Rio de Janeiro. Löpskyttet är det avslutande och avgörande momentet i modern femkamp. I september vann Bengs VM-silver i laserpistolskytte i Frankrike, ett intyg över hennes kvalifikationer i löpskytte.
– Jag var inte så förtjust i det gamla skyttet. Det var alltid svårt att samla sig, då skyttet alltid inledde tävlingsdagen, säger Bengs.
– Löpskytte är en kontrasternas gren. Under löpningen stiger pulsen högt, men sedan gäller det att lugna sig på en sekund för att kunna skjuta.
De snabbaste skyttarna kan sänka de fem tavlorna – eller, rättare sagt, tända de fem gröna lamporna – på cirka sju sekunder. Men varje missat skott och nya laddningsrörelse – laserpistolen måste vidröra bordet efter varje skott – kostar värdefulla sekunder.
– Om jag klarar mig med i snitt femton sekunder per skytte brukar det gå bra, säger Eevi Bengs.
– Du måste bara inse att det inte går att undvika bommar. Då gäller det bara att nollställa situationen och fortsätta.
Bakgrund i ridsport
Precis som sin syster är Dagny Bengs också duktig i löpskytte. Deras bravur är dock hästhoppning – båda tävlade i banhoppning tills de fann modern femkamp i fjortonårsåldern.
– Ridning har hållits som en stark gren. Det handlar jättemycket om hur bra du kan läsa hästar. I modern femkamp lottas hästarna ut bland deltagarna.
Systrarna Bengs tränar hästhoppning bara en gång i veckan, i Kervo där Finlands fäktnings- och femkampsförbund har hästar. De tränar med flera olika hästar, uttryckligen för att vänja sig vid att rida obekanta hästar.
– Grejen är den att du aldrig kan vinna en modern femkamp i ridningen, du kan bara förlora. Du kan få fulla 300 poäng, men det kan finnas flera som klarar 300 poäng. Sedan är det alltid någon som misslyckas och förlorar spelet där, säger Eevi Bengs.
25–30 timmar per vecka
Simningen är det svåraste momentet. Eevi Bengs rekord på 200 meter fritt i lång bana är 2.32, men hon räknar med att det finns rum att förbättra simningen.
– Simningen är den mest utmanande grenen, men jag litar på att jag blir bättre, säger Eevi Bengs.
Hon tränar 25–30 timmar per vecka. Det blir oftast simning på morgnarna och fäktning och löpskytte på eftermiddagarna. Dessutom tränar hon på gym och kör lite pilates.
– Du måste verkligen tycka om träning för att bli femkampare, säger Eevi Bengs.
Modernt?
Modern femkamp har gått en lång väg sedan OS-debuten i Stockholm 1912. I något skede var modern femkamp nära att mista sin OS-status, men förnyelserna har räddat sporten. Båda systrarna blir lite roade när jag insinuerar att modern femkamp kanske inte är den trendigaste grenen – sitt namn till trots.
– Modern femkamp är väldigt mångsidigt. Det är både tekniskt och fysiskt utmanande och kräver många olika egenskaper, säger Dagny Bengs.
Systrarnas intresse för modern femkamp började då deras mamma såg en annons om en nybörjarkurs. Ungefär tio år senare är modern femkamp deras stora passion.
– Grenen kräver uthållighet, för tävlingsdagarna är långa. Det krävs styrka och snabbhet. Du måste också vara bra på att anpassa dig till olika situationer, för tävlingarna kan vara väldigt olika. Oavsett om det går bra eller dåligt måste du klara av att nollställa dig och gå vidare, säger Eevi Bengs.
Målet är OS
Om allt vill sig väl kan Eevi Bengs debutera på den största estraden om ett knappt år. Hon ligger bra till i OS-rankningen och om hon gör bra ifrån sig i vårens världscup och VM viker hon sig en plats i Rio de Janeiro. Just nu är Eevi Bengs 28:a i OS-rankningen, då de 36 bästa får vara med i OS.
– Eevi har jobbat målmedvetet i tio år. Hon har bra chanser att ta sig till OS, men Rio är bara en sak – sedan kommer Tokyo och annat, säger Eevi Bengs tränare Jouko Pakarinen.
– Hon har rätt inställning till träning och tävling. Hon förstår vilket arbete som krävs för att nå världstoppen. Dessutom är hon en av världens bästa i löpskytte, vilket är en bra situation. Hon har ridit sedan hon var barn och börjar behärska fäktningen.
Det finländska landslaget består av tre femkampare: förutom Eevi Bengs hör också syskonen Laura och Ismo Salminen till landslaget. Men Finland har faktiskt vunnit till och med OS-medaljer i modern femkamp. Olavi Mannonen och Wäinö Korhonen tog silver och brons i Melbourne 1956 och Finland vann dessutom lagbrons både 1952 och 1956.
– Det är svårare att ta sig till OS än att klara sig i OS-tävlingen. Det är en annorlunda tävling, utan skilda kval och final, säger Pakarinen.
– Tar Eevi sig till OS kan vad som helst hända.