Kajander är byggd för att löpa snabbt
För nästan exakt ett år sedan satte Akillessprintern Willem Kajander nytt personbästa på 200 meter med tiden 23,00. I dag skrivs rekordet 21,96 och 19-åringen är klar för sin FM-debut i herrklassen.
FRIIDROTT För några år sedan var Willem Kajander som vilken som helst fotbollsspelande tonåring. Han hade alltid varit idrottsintresserad och prövat på det mesta - också friidrott. Två år har det gått sedan Kajander klädde på sig spikskorna på allvar och nu är han klar för sitt livs första FM på seniornivå. Något som kändes som en avlägsen dröm ännu för ett år sedan. Men en brinnande iver och en storartad resultatförbättring hjälpte Kajander på vägen.
– Jag tycker att individuella grenar är roligare. Då kan man bara skylla på sig själv o det går dåligt och om det går bra får man själv ta äran, säger Kajander.
– Och så ser man lättare sin utveckling, tillägger han.
Och utvecklingen har sannerligen varit fantastisk. I hans första 200-meterslopp i år hyvlade han hela 88 hundradelar från sitt rekord och i samma tävlingssammanhang, i SFI-mästerskapen, förbättrade han rekordet till 22 sekunder blankt, vilket gav honom en fjärdeplats. En vecka senare gick han ner till ett nytt sekundtal: 21,96.
Vad beror utvecklingen på?
– Jag har ingen aning. Jag tycker inte att vi tränat så mycket på snabbhetsuthållighet, utan mera på snabbhet.
Kajander berättar att han efter årsskiftet gick ned åtta-nio kilo efter att dagsrytmen förändrades då han avklarat sina gymnasiekurser. Huvudsakligen försvann muskelmassa. Det ledde till att den 185 centimeter långa sprintern för första gången på länge vägde under 80 kilo och således av misstag förvandlades till en 200-metersexpert.
– Min huvudsträcka är 100 meter. Vi tränar mest för den sträckan, säger Kajander vars personbästa på hundringen är 10,98 från i fjol.
FM berättar mycket
Inför säsongen ställde Kajander siktet på U19-EM och den stenhårda kvalgränsen 10,70, vilken visade sig vara för hård. Nu gäller det bara att ta tillbaka muskelmassa och sakta men säkert ta sig under 11-sekundersgränsen igen. För snabbheten finns.
– 21,96 sprang jag i Borgå och banan här är ingen rekordbana. Jag ska inte lova något men det går att förbättra med några tiondelar, säger Akillessprintern.
Med 21,96 platsar Kajander i tjugo-i-topp i Finland på 200 m. Men statistiksiffrorna skall man inte här heller stirra blint på. I FM kan vad som helst hända.
– Fiilisen är bra. Det blir kul att springa mot topparna i Finland. Intressant att se hur nära täten man på riktigt är. I statistiken ser man ju bara idrottares säsongsbästa. I FM har alla samma förhållanden. Målet är att göra nytt personbästa.
Efter FM är Kajander klokare vad det kommer till skillnaden till nationstoppen och hans officiella målsättning för karriären.
– Mitt mål är att bli Finlands snabbaste sprinter.
Annorlunda år framför
Men livet fortsätter också efter FM. Två veckor efter debuten i herrklassen är det dags för junior-FM. Där ska det bli medalj för mannen som är statistiktrea i U19 på 200 m och bland de åtta bästa på hundringen.
Det blir ingen skola i höst men spännande blir det i varje fall. Under mellanåret ska värnplikten avklaras och det blir också dags att fundera på fortsatta studier.
– Jag försöker komma till idrottstrupperna i Sanghamn eller så blir det Dragsvik, där det också finns bra träningsmöjligheter. Jag ska också söka in till Teaterhögskolan både på finska och svenska och också till någon skola där man kan studera i något som har med hälsa och välmående att göra, berättar Kajander om framtidsplanerna.
Men först gäller det att blixtra till i Björneborg på söndag eftermiddag bland namn som Jonathan Åstrand och Samuli Samuelsson.