Livsmedelskedjornas priskrig

För ett år sedan trummade S-gruppen ut att man sänker priset på hundratals matvaror.
Den andra stora dagligvarukedjan Kesko tog då avstånd från prissänkningskampanjen, chefdirektör Mikko Helander sade att prissänkningarna varken var förnuftiga eller ansvarsfulla, han talade också om snedvriden konkurrens.

Konkurrenten var inte den enda som såg snett på S-gruppens priskampanj.
Producentorganisationerna slog larm om att billigare varor i detaljhandeln kan betyda lägre priser för producenterna, som redan är pressade.
I maj ordnade producenterna en kampanj där de bjöd på pyttipanna för 30 cent, det motsvarade livsmedelsproducentens andel av portionens pris. Med kampanjen ville de visa att dyra livsmedel åtminstone inte beror på de inhemska jordbrukarna.
Producenterna har viss fog för sin kritik, mjölken på butikshyllorna har blivit några procent billigare, men producentpriset sjunkit med ungefär 20 procent, säger utvecklingschefen Ilkka Lehtinen vid Statistikcentralen till den finska producentcentralen MTK:s språkrör Maaseudun Tulevaisuus.

Kesko har i alla fall bytt strategi, i måndags meddelade man att 2 000 varor blir billigare.
Priskriget gick snabbt upp i varv, en dag senare meddelade både S-gruppen och Suomen Lähikauppa (Siwa och Valintatalo) att också de sänker sina priser. Den tredje största aktören, Lidl, deltar inte i priskriget, men vill fortfarande erbjuda den förmånligaste matkorgen.

Har finländarna alltså betalat överpris för sin mat under många år?
Det förnekar kedjorna bestämt. Jorma Rauhala som är direktör för Keskos dagligvaruhandel talar om lägre råvarupriser, S-gruppens koncernchef Taavi Heikkilä säger att sänkningen finansieras genom effektivare verksamhet och sänkta marginaler. Tanken är förstås att volymerna ska öka och kompensera för de sänkta marginalerna.
Priset har blivit en allt viktigare konkurrensfaktor. Den utvecklingen har gått hand i hand med att ekonomin har försämrats. Att Kesko nu har gått med i prissänkningskampanjen beror enligt Rauhala på att diskussionen allt mer fokuseras på priserna, tidigare var Keskos strategi att hellre tala om kvalitet än om pris.

Priserna i dagligvaruhandeln fluktuerar under året. Då konsumenterna blir allt mer prismedvetna vill handeln göra prissänkningarna så synliga som möjligt.
De finländska livsmedelsaktörerna har dessutom varit förberedda på hårdare priskonkurrens ända sedan Lidl steg i land.
Priserna är inte heller det enda verktyget i kampen om marknadsandelarna. Man kan också göra företagsköp som Kesko, som köpte Suomen Lähikauppa. Affären ska ännu godkännas av konkurrensmyndigheterna.

Billigare livsmedel är bra för konsumenterna, så länge kvaliteten inte lider. Det är inte heller i konsumenternas intresse att den inhemska livsmedelsproduktionen slås ut.
Den nytta en konsument har av prissänkningarna ska inte heller överdrivas. Även om en enskild vara blir betydligt billigare så ökar knappast behovet och åtgången av den i särskilt stor utsträckning, inköpskorgen består av många olika produkter.

Livsmedlen blev i alla fall 1,9 procent billigare i fjol. Det var ett trendbrott, sedan momsen sänktes 2009 har maten blivit 17,5 procent dyrare.
Sänkningen verkade ändå bli tillfällig, Pellervos ekonomiska forskningscentral trodde i höstas att maten i år blir 0,3 procent dyrare än i fjol.
Få se om den senaste prissänkningskampanjen inverkar på den saken.