Bristfällig beredning – igen

I det asylpolitiska programmet listar regeringen många åtgärder som ska göra processen kring asylsökandet, besluten och eventuella besvär snabbare. Bakgrunden är en i och för sig befogad oro att systemet inte klarar av att sköta de många processerna.
Regeringen vill också helt uppenbart signalera att asylsökande helst inte ska komma hit.
Justitiekansler (JK) Jaakko Jonkka och också Diskrimineringsombudsmannen (DO) har reagerat på förslagen att begränsa rättshjälpen för de asylsökande och att förkorta besvärstiden för ett negativt asylbeslut. Båda för fram att de asylsökandes rättsskydd kan äventyras av de förändringar regeringen föreslår. Jonkka anser att grundlagsutskottet måste höras. DO kräver en grundligare beredning.

Rättshjälp skulle erbjudas bara om det finns särskilda skäl till det, till exempel om den sökande blivit torterad eller är analfabet. Enligt DO kommer sådana omständigheter ofta fram först i ett senare skede av processen. Dessutom är det oklart av vem och hur de särskilda skälen definieras.
Den rättshjälp som erbjuds skulle enligt förslaget få ges enbart av de allmänna rättshjälpsbyråerna, där det inte finns explicit sakkunskap om asyl- och utlänningsfrågor.
De asylsökande är sårbara och kan ha svårt att göra sig förstådda. Enligt DO är det i själva verket så att rättshjälp i början av processen försnabbar och inte försinkar de slutliga besluten.

Besvärstiden över en avslagen asylanhållan vill regeringen förkorta från trettio till fjorton dagar. Både JK och DO ifrågasätter förslaget.
Det ligger i allas intresse att de asylsökande får sin sak undersökt och behandlad snabbt och rättvist. Snabbhet och kostnadsjakt kan ändå inte vara det enda kriteriet, konstaterar JK. Också rättsskyddet måste beaktas.
Här har vi tyvärr ytterligare ett exempel på hur politisk ändamålsenlighet och tidsbrist leder till bristfällig beredning.