Större flexibilitet är ett logiskt steg

Försvarsminister Jussi Niinistös (Sannf) förslag om att med kortare varsel än den sedvanliga tiden på tre månader kunna kalla in reservister på repetitionsövningar är logiskt och bra. Logiskt, därför att Jarmo Lindberg, kommendören för försvarsmakten, redan sommaren 2014 poängterade att kriser uppstår och eskalerar mer oväntat och snabbare än förr. Det är också viktigt att komma ihåg att den lagändring Niinistö hoppas på att ska kunna göras redan i vår, inte ersätter den normala kallelsetiden på tre månader, utan ska fungera som ett komplement.

Försvarsministern lade fram förslaget i sitt tal när han öppnade försvarskursen i måndags. Det intressanta var att han ägnade betydligt mer tid åt ett resonemang kring EU:s solidaritetsklausul och vad den kunde betyda för Finland. Klausulen om ömsesidig hjälp är mer betydelsefull för oss finländare än för många andra EU-länder, sade han bland annat, och undrar om detta kunde vara den mekanism genom vilken Finland som icke militärt allierat land kunde hoppas på att få hjälp.

Han ger inget svar men konstaterar försiktigt att de första erfarenheterna av hur EU-länderna har svarat på Frankrikes begäran har varit uppmuntrande. Mycket riktigt konstaterar han att militär hjälp kan man räkna med bara om det gagnar bägge parter.

Som så ofta är det de saker som inte tas upp som är minst lika intressanta som det en minister vill tala om. Trots att republikens president och regeringen gärna talar om det integrerade militära samarbetet mellan Finland och Sverige som en verklig förbättring av Finlands och Sveriges försvarsförmåga, nämnde försvarsminister Jussi Niinistö varken Sverige eller Norden i sitt tal.

Om det är logiskt att utveckla en större flexibilitet när det gäller det finländska försvaret så hade det varit minst lika logiskt att inför den publik deltagarna på försvarskursen utgör glänta lite på förlåten när det gäller just Finland och Sverige.