Nu ska ni gå hem, pojkar

Det är ofattbart att inte polis, rättslärda och politiker säger skarpare ifrån när en öppet rasistisk organisation som Soldiers of Odin börjar organisera gatupatruller i Finland.

Mest öppet sägs det ske i Kemi och Joensuu, men rörelsen säger sig ha 500 personer i medborgargarden på tio orter i landet. Där ska de "skydda" den fasta finländska befolkningen mot invandrare, som per definition ses som våldsbenägna illgärningsmän.

Snabbt bläddrade medierna runtom i landet igenom de lokala tingsrätternas uppropslistor och fann Odinaktivisters namn i domar för hot, misshandel och rasism. Frågan är om inte organisationen har ingredienser att snarare snabbt definieras som organiserad brottslighet än en ordningstrupp.

Flera polischefer, med polisöverdirektör Seppo Kolehmainen i spetsen, har inte tydligt tagit avstånd från det röriga Odinfenomenet. Här rårör man finländsk nationalism med en västnordisk gud och jackemblem på vacklande engelska.

Inrikesminister Petteri Orpo (Saml), var inte heller övertygad om att ordningsmakten över hela linjen hade gjort allt som stod i dess makt och begåvning, så polisdirektören kallades in för ett justerande samtal.

Vigilantismen, frivilliga gatupatruller kallas så, leder i världen ofta till frågan hur det står till med polisen. I länder i Latinamerika förespråkar ibland närmare hälften av befolkningen medborgargarden; polis och domstolar är svaga och människor rädda.

Men i Finland visar rundfrågor att över 85 procent av oss litar på polisen, också när man frågar dem som nyligen, på gott eller ont, har varit polisens kunder. Så någon sådan grund för ett Odinkomplement finns inte.

Man kan inte dra ut på gatorna och ta på sig ett myndighetsuppdrag, bara för att man inte gillar samhället. Ännu mindre kan man säga att man i så fall är ett slags frivillig brandkår som bara släcker hos vissa.

Västvärlden avråder ofta från vigilantism. Det finns ibland legitima orsaker att skydda personer, hem och egendom med ett antal stadiga medborgare med armarna i kors. Men för det mesta kan man i stället få oerfaret, otränat våld som eskalerar.

Polisen lyckas förstås inte alltid till 100 procent i sitt arbete. Men polisen använder sina maktmedel reglerat, erfaret och professionellt.

Med 30 000 fler nya invandrare och deras asylprocedurer än i fjol har polisväsendets börda ökat snabbt. Men polisen måste fortsätta stå för den västerländska rätten, som är neutral och rättvis.

Det får inte heller gå som i prosan om den våldtagna 24-åriga kvinnan i Ylivieska på annandag jul – som visade sig inte vara en våldtäkt och ännu mindre förövad av "två mörkhyade män".

Polisen meddelar kort att allt var påhittat och att fallet är avslutat. Däremot kvarstår frågan om 24-åringen har hörts för falsk angivelse, vilseledande av myndighet och kanske hets mot folkgrupp.

Det är andra gången på kort tid som rikslegenden, president Pehr Evind Svinhufvud går att ta som exempel (se 29.12).

När skyddskårer 1932, i en helt annan skala, hade börjat agera gatupatrull i landet uppmanade han dem att "å det snaraste återvända till sina hemsysslor". Nu skulle någon behöva säga detsamma.

Gå hem, Odinpojkar.