Mera negativa signaler, mindre nytt
Regeringen offentliggjorde i dag ett asylpolitiskt program med 80 olika åtgärder. Få av dem är helt nya.
Visst är situationen med kring 30 000 asylsökande i Finland i år exceptionell. Och visst måste man erkänna att det också i ett välorganiserat samhälle som Finland kräver en kraftansträngning att få allt att löpa.
Men trots att vår ekonomi är gammal och trött måste vi minnas att Finland är ett rikt och resursstarkt land. Det är något helt annat att ta emot 30 000 flyktingar i vårt land än det är i Syriens och andra krigshärdars fattiga grannländer, som ofta härbärgerar miljoner flyktingar.
Med tanke på detta har vår regering och de ansvariga ministrarna inte orsak att tala i så dystra tongångar som de gör om läget med de asylsökande.
Regeringens asylpolitiska program innehåller hela 80 olika åtgärder. Det visade sig under presskonferensen att alla åtgärder inte alls är nya utan att man hade tagit med också gamla regler, som redan tillämpas.
Orsakerna är politiska. Särskilt Sannfinländarna har behov att signalera att man tar i med hårdhandskarna mot asylsökande.
Det finns oroväckande tankar i det asylpolitiska programmet. Till dem hör att skapa en särskild, nedbantad social trygghet för de asylsökande. En bra sak, om den förverkligas på rätt sätt, är att aktivera de asylsökande med olika uppgifter, men det bästa vore som SFP föreslår att genast tillåta förvärvsarbete.
Dessutom finns det planer på att skära i den peng de asylsökande får och dessutom förvandla den till kuponger. Det är en underlig idé eftersom det är viktigt att ha egna pengar och lära sig vad de räcker till.
Uppehållstillstånden som beviljas dem som behöver skydd men som inte fyller kriterierna för att beviljas asyl är redan nu tidsbundna och gäller fyra år. Det nya är att myndigheterna säger att de två gånger per år ska kontrollera läget i ursprungslandet och att också personer som har ett giltigt uppehållstillstånd kan sändas tillbaka om läget hemma har förbättrats.
Kanslichef Päivi Nerg på Inrikesministeriet tror inte att det är ett särskilt realistiskt scenario att läget i länder som Irak och Afghanistan på kort sikt skulle bli väldigt mycket bättre. Å andra sidan har Finland definierat om delar av Irak och nu också Afghanistan och anser dem vara säkra.
Det finns en klar nackdel för dem som har fått uppehållstillstånd om det kan upphävas när som helst. De tvingas ständigt oroa sig för om de får stanna. Det i sin tur leder till att integrationen försvåras.
Ett annat stort problem är situationen för dem som varken beviljas asyl eller uppehållstillstånd. Myndigheterna beräknar nu att det kan utgöra så mycket som 60 procent av dem som söker asyl. Det är fullt möjligt att en stor del av dem i praktiken inte kan återbördas. Tidigare fick den här kategorin människor ett särskilt uppehållstillstånd, som den förra regeringen avskaffade. Det innebär i praktiken att vi kan få en grupp människor, som vistas i Finland men inte har rätt att göra det. Alternativen är kanske då att de bor i förläggningar som är strikt kontrollerade, eller att de försvinner och lever i den skuggtillvaro som papperslöshet innebär.
Det är en situation som vi på alla sätt bör undvika. Den är hopplös för dem som drabbas och det skapar möjligheter för bland annat människohandel och annat utnyttjande av verkligt försvarslösa människor. Det gagnar på inget sätt vårt samhälle.