Se om deras hus
Skapa en starkare ekonomi kring föreningshusen.
Det är en betydande och överraskande nyhet att ungdomsföreningarna blir fler (ÖN 31.10). I det svenska Finland är de redan omkring 280.
Nyheten bryter en allmän inre bild som många efterhand kommit att ha. Vi hade redan hunnit vänja oss vid att uf-rörelsen och dess hus på många håll sköttes och drevs av "ungdomar" som nyligen hade gått i pension. Nu är det lyckligtvis inte sant.
Ungdomsföreningsrörelsen har över 100 år på nacken. Dess historia sammanfaller med hur folkhögskolorna växte upp och Svenskfinland vaknade politiskt. Föreningslokalerna upprätthålls nu som då med frivilligkrafter, men i dag sorgligt ofta med både nollbudget och nollvärme i huset så att rören inte ska frysa.
Med utvecklingen i samhället håller den tredje sektorn på att få nya uppgifter, vilket också på många håll förutsätter verksamhetsutrymmen. Ofta har byskolan vid sidan av föreningslokalen varit den samlande punkten för sådant.
Ett fint bestånd av föreningshus börjar redan vara både lokal- och arkitekturhistoria. Också det motiverar att föreningshus behöver bevaras, allra helst genom att husen hjälps till en självgående ekonomi.
På webben har det gjorts ett bra arbete för att informera om att föreningshusen finns. Nu skulle vi dessutom behöva en aktivare kommersiell marknadsföring och klar information om seminarieutrustning, möjligheter till matlagning och enkel övernattning i anslutning till husen.
Frivilligarbete och småföretag behöver seminarie- och kurslokaler som billigare alternativ till dyra konferenshotell – platser att hålla fortbildning, kurser och workshops med ett kort avstånd till frisk luft och en nypa natur.
Kommuner och församlingar gör sig nu av med kursgårdar och andra överflödiga byggnader. Nu vore det bra med en handräckning som gjorde det möjligt för föreningar och tredje sektor att kunna ta över de här husen, som en ny generation av föreningshus.