Förankra besluten bättre
Trots alla försäkranden om motsatsen ser bytet av kanslichef vid Försvarsministeriet ut som ett misstroendevotum.
På finansminister Alexander Stubbs (Saml) begäran bordlades i går ärendet om utnämningen av kanslichef vid Försvarsministeriet. Stubb vill bekanta sig med argumenten för ett byte.
Ingen har ifrågasatt den nuvarande kanslichefen Arto Rätys kompetens. Ingen har heller påstått att Försvarsministeriets resurspolitiska avdelningschef Jukka Juusti, enligt Helsingin Sanomat försvarsminister Jussi Niinistös (Sannf) kandidat för posten, inte är kompetent.
Samlingspartiet misstänker att det ligger partipolitik bakom utnämningen av Juusti, vilket Sannfinländarna bestämt förnekar.
Noteras kan dock att försvarsministern i sitt tal på ambassadörsdagarna i tisdags sade att det i det rådande internationella läget är viktigt att utrikes- och försvarsadministrationen drar åt samma håll. Sannfinländarna har bägge portföljerna.
Eftersom utnämningsärendet bordlades är det inte möjligt att i detta skede analysera de argument som talar för utnämningen av Juusti. Det som vållar huvudbry är varför inte Arto Räty får fortsätta.
Räty har lång internationell erfarenhet och ett brett och digert nätverk och goda kontakter både till öst och väst. Både detta och hans kompetens kunde ju ses som ett stöd för en relativt färsk minister från ett parti som inte har ministererfarenhet från tidigare.
Att Räty har gått kadettskolan och är general medan Juusti är ingenjör och har en specialofficersutbildning spelar en underordnad roll. Ingenting hindrar att en civil väljs till tjänsten.
Alla vet att försvarsminister Niinistö och Sannfinländarna som parti tyckte illa om den senaste försvarsmaktsreformen. Men å andra sidan har Jussi Niinistö sagt att en krigstida styrka på 230 000 kan vara alldeles tillräckligt, förutsatt att den är väl utrustad.
Det torde inte heller råda några som helst meningsskiljaktigheter om var akilleshälen i det finska försvaret ligger. Finland behöver fler enheter som kan sättas in med mycket kort varsel.
Av det som kommit ut i offentligheten verkar en sak klar. Försvarsministerns beslut att Arto Räty inte kan fortsätta kom som en överraskning, också för de sannfinländska ministrarnas kolleger inom regeringen.
Sådana överraskningar ska en regering som betonar samförstånd undvika.
Därför är Stubbs krav på bordläggning och en "betänketid" förståelig. Den kunde ha undvikits genom att diskutera saken inom regeringen. Det är klart att försvarsministern har rätt att välja kanslichef, men för att citera vad många politiker säger: en klok ledare lyssnar innan han eller hon fattar sitt beslut.
Presidenten utnämner inte ministeriernas tjänstemän men nog kommendören för Försvarsmakten eftersom republikens president enligt lagen är överbefälhavare. Presidenten leder också utrikespolitiken tillsammans med regeringen.
Alltså finns också där en koppling åtminstone för att diskutera och lyssna, om så önskas. Om möjligheten utnyttjades är oklart.
I Finland är vi inte lika bra på att förankra beslut som man är i Sverige, eller på att argumentera som man är i Danmark. Det gäller både inom företag och politik.
När det gäller utnämningen av en person för en så central post som kanslichefen vid Försvarsministeriet, kunde det hade funnits lite mer av de kompetenserna för att undvika att det ses som att Räty helt enkelt fick sparken.