Kina påverkar också oss
När världens näst största ekonomi saktar farten blir följden global. Hoppet om en exportdriven uppgång i Finland dämpas.
Under många år växte Kinas ekonomi med cirka tio procent per år. Kina blev ett av lokomotiven i världsekonomin, moderniseringen och den snabba urbaniseringen öppnade en exportmarknad som verkade omättlig. Kombinationen av fri marknad i ett strängt statskontrollerat samhälle skapade ett investeringsklimat som födde snabba vinster.
Börsraset under början av veckan utlöstes sannolikt av att marknaden hade väntat sig att den kinesiska regeringen skulle göra som den brukar och ingripa för att dämpa kursnedgången. Regeringen kan till exempel reglera storföretagens aktiviteter på aktiemarknaden.
Men nu fick säljtrycket utvecklas fritt, och nedgången spred sig över världens aktiebörser.
Bedömare undrar nu om regeringen höll sig borta för att visa att den menar allvar med att låta aktiemarknaden utveckla sig utan styrning, eller om nedgången var så omfattande att regeringen saknade medel för att lindra den.
Kina vill få sin ekonomiska tillväxt på en hållbarare bas, också om det betyder att takten dämpas. Kina vill framför allt ge den inhemska marknaden en större tyngd.
För att hålla sysselsättningen på dagens nivå krävs cirka sju procents tillväxt, och där är man nu. Gårdagens räntesänkning visar att de styrande i Kina nu vill minska oron och öka stabiliteten i ekonomin.
Om nedgången leder till en våg av uppsägningar är konsekvenserna oberäkneliga. Kina har inget organiserat system för att handskas med arbetslöshet, i princip faller ansvaret på den enskilde och familjerna. Social oro med krav på ekonomiska och politiska reformer är ändå det sista Kinas regering vill ha. Regeringen vet att det krävs reformer, men de ska hållas under kommunistpartiets strikta kontroll.
Börskurserna kan vända uppåt igen, men när Kinas ekonomi bromsar upp får det globala konsekvenser. Råvarupriserna påverkas genast, oljepriset har nått den lägsta nivån på sex och ett halvt år. Svagare tillväxt betyder minskad efterfrågan på investeringsprodukter, och sämre utsikter för exporten till Kina.
Kina står för bara fem procent av den finländska exporten, men nedgången känns också hos oss.
De två senaste ekonomiska prognoserna, från Aktia respektive OP-gruppen, utlovar ingen uppgång för den finländska ekonomin. Tvärtom, utsikterna har försvagats under sommaren och nu upplever Finland det fjärde året med minustillväxt.
Båda prognoserna räknar med ökad export som ska ge ett svagt men dock plus nästa år. I år minskar ändå både exporten och investeringarna, och arbetslösheten närmar sig tio procent. Arbetslösheten är högre än på femton år, och den antas stanna på den här nivån i flera år.
Aktia konstaterar att tillväxten inte längre kan bygga på inhemsk efterfrågan. Växande arbetslöshet och svag inkomstutveckling gör att hushållen börjar spara i stället för att konsumera.
Hoppet att tillväxten ska öka nästa år bygger på den förväntade exportuppgången där investeringsprodukterna är en viktig del.
Det är en osäker faktor, exporten förväntades öka redan i år, men utvecklingen var svag under början av året och nu tror man högst på en nolltillväxt. Till och med de traditionella marknaderna som Sverige och Storbritannien visar minus.
Om nedgången i Kina fördjupas blir exporttillväxten ännu osäkrare eftersom investeringstakten mattas av. Då uteblir lyftet samtidigt som aktiviteten på den inhemska marknaden avtar. Utsikterna för en konjunktursvängning nästa år blir svagare än prognosmakarna nu tror.