Svenskan är bra att ha
I Nordnorge växer ekonomin, och finländarna är eftersökt arbetskraft. Men bara om de kan svenska.
Verkligheten bekräftar slutsatserna i två rapporter om framtidsutsikterna i norra Skandinavien och Barentsområdet. Finland ingår i ett område som kan bli Europas största investeringsobjekt, och tillväxten genererar nya jobb.
Men siktar man på Nordnorge finns det ett viktigt krav: talar man inte norska är kunskaper i svenska en så gott som ovillkorlig förutsättning.
Ett reportage i Yle under veckoslutet visar vad det handlar om. Ett stort norskt bemanningsföretag annonserade i våras i Hufvudstadsbladet efter vårdpersonal till Nordnorge för sommaren. Villkoren var goda, men jobben gavs bara till skandinavisktalande personal.
Engelska duger inte om man ska jobba i en arbetsgemenskap eller nära klienten.
Den finländska sjuksköterskan Jatta Kokkonen, född i Koli, jobbar på intensivvårdsavdelningen på universitetssjukhuset i Tromsö. Hon läste tre år svenska i grundskolan, och medger att hon hörde till dem som tyckte att det var mer eller mindre onödigt. Men i Norge märkte hon att kunskaper i svenska hade gjort det mycket lättare att lära sig norska.
Rektor Anne Husebekk vid universitet i Tromsö var med och utarbetade rapporten Tillväxt från norr som blev klar i januari. Hon säger att om Finland väljer bort ambitionen att alla ska kunna tala och förstå svenska så blir det nordiska samarbetet svårare.
Nina Hjort som är företagsledare och Finlands konsul i Tromsö ser det här på ett konkret plan. När finländska näringslivsdelegationer besöker Tromsö konstaterar de att bristande språkkunskaper är ett betydande hinder för ett tätare samarbete mellan företagen.
Undervisning i det andra nationalspråket är en del av grundskolans allmänbildande uppdrag. Men svenskan öppnar också dörren till Norden.
Just nu är samhällets signaler till de unga att vinstchanserna blir allt sämre i lottovinnarnas land.
I stället för att försvaga eller helt slopa undervisningen i svenska så borde den här resursen förstärkas för att ge eleverna större valfrihet när de ska bygga sin framtid.