Flyktingarna är en moralisk fråga
Sedan andra världskriget har Europa inte skådat så många flyktingar i rörelse som nu. Det berör också oss och är en moralisk och humanitär fråga.
Det var en viktig signal som Centerns Juha Sipilä och Matti Vanhanen kom med i onsdags. Finland måste bära sitt ansvar och hjälpa de människor som drivs på flykt av krig, våld och svält.
Inrikesminister Petteri Orpo (Saml) berättade i går att Finland bereder sig på att 15 000 flyktingar söker asyl här i år. Det är 10 000 fler än man tidigare räknat med.
För att klara av mottagningen och behandlingen av de asylsökande kommer myndigheterna att rekrytera 30 nya personer i september och 70 till före slutet av nästa år. Det är bra eftersom det inte gagnar någon att behandlingen av asylansökningarna och därmed väntetiden drar ut på tiden.
Det är beklämmande att landets utrikesminister och vårt näst största parti Sannfinländarna ser på flyktingsituationen som enbart en ekonomisk angelägenhet. Soini vill sänka den stödpeng de asylsökande får. Han är tydligen inte medveten om att riksdagens grundlagsutskott senast summan sänktes 2010 slog fast att nuvarande nivå på drygt 300 euro är minimum.
Sannfinländarna väntar också ivrigt på den utredning om invandringens kostnader som finns inskriven i regeringsprogrammet. Det tycks pågå en viss politisk dragkamp om vilket ministerium som ska ansvara för den.
Regeringen har slagit fast att utredningen ska vara oberoende. Vad det betyder är oklart. Det finns ingen anledning att tro att den utredning som Statens ekonomiska forskningscentral Vatt tidigare har gjort inte skulle fylla kravet. Vatt har, precis som ekonomi- och utvecklingsorganisationen OECD, kommit till att invandringen på sikt också ekonomiskt landar på plus.
Flyktingkostnaderna växer givetvis när det finns fler flyktingar men det handlar inte om summor som på något sätt skulle vara avgörande för Finland. Det är betydligt kostsammare om den bild världen får av oss är att vi snålar med vårt moraliska och humanitära ansvar.