Lokal mat på allt fler bord
Många privata konsumenter väljer att köpa sina råvaror via matringar. Också kommunerna kan gynnas av att köpa närproducerat.
Sommaren är högsäsong för det utbud av matvaror som producerats lokalt. Traditionellt har torgen och sommartorgen som finns i många byar varit marknadsplats för fisk, grönsaker, hembakt bröd, bär, svamp med mera.
Nu har en ny form av marknadsplats direkt mellan producenter och konsumenter fått fotfäste runtom i Finland. För ett par år sedan startade i Österbotten två pilotförsök med så kallade reko-ringar. Reko (från "rejäl konsumtion") är en modell för direkthandel med livsmedel mellan producent och konsument. I dag finns det 55 reko-ringar runtom i landet och de har cirka 40 000 medlemmar. Thomas Snellman som introducerade reko i Finland utgick från en modell i Frankrike, men utvecklade den.
Systemet bygger på att producenterna, oftast i en Facebookgrupp, bjuder ut sina varor till försäljning och kunderna gör sina beställningar där på förhand. Själva leverans sker på en given plats, en given tid en gång i veckan.
I Svenskfinland är systemet störst i Österbotten. I Jakobstad har omsättningen för matringen fördubblats sedan starten. I dag deltar cirka 500 människor i varje utdelning, producenternas antal varierar mellan 10 och 16.
I Västnyland startade två ringar i fjol. Den i Ekenäs har nu till sommaren fått ett rejält uppsving, från att i våras ha haft en knapp handfull producenter och 20 kunder, hade man senaste vecka drygt 10 försäljare och cirka 60 kunder.
Munaeggspress, en skåpbil fullastad med ägg, som bland annat kör till Borgå, kan ses som en ännu mer nischad form av matring.
Gemensamt för de olika matringarna är att det finns en växande skara konsumenter som vill köpa sin mat direkt från producenter. Då vet man varifrån maten härstammar och får en garanti för att den är färsk. För odlarna eller fiskarna är matringen också en garant för att allt hen har med till utdelningen blir slutsålt, inget spill uppstår.
Då allt fler familjer är måna om att veta matens ursprung ökar också trycket på att kommunerna ska börja servera mer lokalproducerat i dagis, skolorna och servicehusen.
En undersökning från i höstas visar att det lönar sig att främja användandet av närproducerad mat inom den offentliga sektorn. Närproducerad mat ger positiva synergieffekter till regionens ekonomi. Om man köper lokalt från skapas arbetstillfällen i den egna regionen och pengarna stannar där.
Den förra regeringen gjorde upp ett program för närproducerad och ekologisk mat fram till år 2020. I Sipiläregeringens program finns inskrivet att projektet fortsätter. Dessutom vill regeringen att vi ska öka användningen av finländsk mat i offentliga upphandlingen.
Den offentliga sektorn använder årligen över 400 miljoner euro till mat och livsmedel. I kommunerna uttrycker man ofta en vilja att köpa lokalproducerat medan upphandlingslagen inte tillåter det. I regeringens program för närproducerat sägs att man måste utveckla kvalitetskriterierena så att de också omfattar kvalitet, färskhet, säsongsanpassning, hållbar utveckling och miljövänlighet.
Då det finns en vilja från statens sida att få en ökad användning av lokalproducerade råvaror är det skäl för de politiska beslutsfattarna att nästa gång de gör upphandling igen fundera på hur man kan erbjuda sina invånare den mat allt fler väljer att äta då de själv gör sina uppköp.