Osymmetrisk säkerhetsbild
Putin ville tala handel, Niinistö lyfte fram Ukraina. Moskvamötet visade också Rysslands osymmetriska säkerhetsbild.
Ända sedan krisen i Ukraina eskalerade och EU införde sanktioner mot Ryssland har Ryssland försökt splittra EU:s front. Bland annat har Ryssland framhållit att sanktionerna drabbar EU-länder med stort handelsutbyte med Ryssland. I rysk offentlighet hävdar man gärna att de drabbade länderna i sitt eget intresse vill häva eller lindra sanktionerna.
Men att handeln har minskat beror också på nedgången i den ryska ekonomin.
Man vet inte vad de båda presidenterna talade om på tu man hand i Moskva, men Putin släppte knappast den tråd han tog upp i de inledande samtalen där han ville diskutera vad presidenterna kunde göra för att få ny fart på handeln.
Niinistös svar är förutsägbart: Finland avviker inte från EU:s linje.
Men i Kreml minns man säkert att förre utrikesministern Erkki Tuomioja (SDP) i september i fjol lät förstå att Finland ensamt kan motsätta sig att sanktionerna träder i kraft.
Rosatoms vd Sergej Kirijenko var med vid mötet, det var en uppföljning av Rosatoms överraskande erbjudande att bygga en tredje reaktor vid kärnkraftverket i Lovisa.
Utspelet var märkligt. Kärnkraftsfrågor finns inte på presidentens bord, Fortum har inte beslutat att bygga nytt i Lovisa, och Fennovoima med Rosatom som storägare och leverantör ska lämna in anhållan om byggnadstillstånd för kärnkraftverket i Pyhäjoki inom den här månaden.
Men Fennovoima har till dags dato inte visat att det inhemska ägandet i bolaget uppgår till de 60 procent som staten kräver för att ge klartecken för bygget. Både kärnkraftverket och Rosatoms starka roll har hela tiden ifrågasatts.
Nu är det knappast läge för nya ryska kärnkraftsinitiativ.
När det gäller Ukraina sade Putin att Ryssland har använt sitt inflytande i utbrytarregionerna Donetsk och Luhansk för att förmå dem att följa avtalet i Minsk. Men hur ska man förstå Putins besked att utbrytarna är beredda att förhandla om alla detaljer i avtalet, samtidigt som den militära uppladdningen i området trappas upp? Ryssland har makt att stoppa den om landet så vill.
Vid Sauli Niinistös säkerhetspolitiska seminarium i Gullranda sade den förre ryske finansministern Aleksej Kudrin att säkerheten skulle förbättras ifall Ryssland får garantier för att Nato inte utvidgas eller förlägger trupper nära Ryssland.
Nu förtydligade president Putin Kudrins budskap. Utan att ens få en direkt fråga sade Putin att den bästa garantin för Finlands säkerhet är att förbli neutralt.
Ryssland måste reagera om ett hot från ett angränsande land blir aktuellt, betonade presidenten.
Ryssland har också tidigare varit skeptiskt till ett finländskt Natomedlemskap, men då har man tillagt att Finland fattar sina egna beslut. Nu skärpte Putin budskapet, ett medlemskap är inte längre enbart Finlands egen sak, det är en del av en rysk hotbild och föranleder motreaktioner.
Det finns en brist på symmetri i Rysslands syn på säkerheten i Europa.
Att ett Natomedlemskap diskuteras både i Sverige och Finland och att Nato ökar sin militära närvaro i de östeuropeiska medlemsstaterna är en följd av Rysslands agerande i Krim och östra Ukraina.
Då Ryssland svarar på åtgärderna genom att öka sin arsenal av ballistiska kärnvapenmissiler, de verkliga domedagsvapnen, tyder det på en hotbild som är farligt överdriven.