Nazisten som fick en väg
Nazismen grodde på sin tid också i Östnyland. Vi ska minnas både bättre och sämre historia.
Sibbobon Martin Andersson gör lokalhistoria av det slaget som man skulle önska att det fanns mera av – en faktaunderbyggd översikt över hur en ideologi har slagit rot i trakter där vi bor.
Andersson redogör i sin bok (ÖN 7.5) för hur nazistiska föreningar slog rot också i Östnyland. Det skedde samtidigt som ideologin på 1930-talet bredde ut sig i Europa med Tyskland som medelpunkt.
Bondepopulismen var stark i Finland och fosterländska IKL hade som mest 14 ledamöter i riksdagen. Den renodlade nazismen var däremot ingen framgångshistoria. Anderssons bok visar att naziföreningarna kämpade med både dålig ekonomi och litet understöd – 15 röster i kommunalvalet i Sibbo 1933.
I Sibbo lever spåren efter Hjalmar von Bonsdorff på Söderkulla gård kvar. Under andra världskriget var han som över 70-åring ledare för det finlandssvenska nazistiska Samfundet Folkgemenskap.
Efter hans konteramiralsgrad kallas en väg i Söderkulla fortfarande i dag Amiralsvägen. Vägen leder bland annat till Söderkulla skolcentrum.
I övningar i lokalhistoria kan det hända att någon kvick elev frågar varför hens skolväg har fått namn efter någon ur en politisk rörelse som under Adolf Hitler satte i gång ett världskrig.
Frågan om huruvida vägen borde få ett annat namn är knepig. Ett lands historia består av såväl goda beslut och strömningar som av sämre. I det stora hela borde vi bredare än hittills diskutera allt som hände mellan Finland och Tyskland de där åren. Och först sedan slå fast vad en väg borde heta.