En viktig svensk röst
Svenska Finlands folkting, med 75 ledamöter från alla riksdagspartier utom Sannfinländarna, är ett viktigt organ för det svenska i Finland.
Lagen om Svenska Finlands folkting stadgar att Folktingets uppgift är att främja Finlands svenskspråkiga befolknings rättigheter, att arbeta för att utveckla dess kulturella och samhälleliga förhållanden och att främja svenska språkets ställning i Finland.
Folktinget har en speciell roll i att bevaka att de språkliga rättigheterna tillgodoses och att ge utlåtanden, men även att aktivt komma med information och berätta om det svenska för de finskspråkiga.
Folktinget har sedan 1990-talet sett det som viktigt att ordförande är riksdagsledamot. Dels har ordföranden då god insyn i rikspolitiken, dels har hen en tillräcklig politisk tyngd.
När Christina Gestrin (SFP) nu lämnade politiken stod det klart att det behövs en efterträdare på ordförandeposten i Folktinget. Thomas Blomqvist (SFP) har blivit tillfrågad och meddelade i måndags att han står till förfogande. Eftersom SFP har en klar majoritet i Folktinget är det i praktiken klart att han väljs då Folktinget håller sin årliga session i Borgå i slutet av veckan.
Med Blomqvist som ordförande får Folktinget en verkligt västnyländsk prägel då också de två högsta tjänstemännen - folktingssekreteraren och biträdande sekreteraren - båda har stark västnyländsk anknytning.
Raseborgaren Thomas Blomqvist (SFP) har just inlett sin tredje period i riksdagen. Han har ett gediget stöd i hemkommunen och bland jordbrukare runtom i Nyland, men allmänt håller han en relativt låg politisk profil. Ett ordförandeskap i Folktinget kräver hög svansföring och den nya posten kan sålunda ge Blomqvist en bredare och högre profil.
Alternativet skulle vara att Folktingets profil sänks eller blir mindre synlig. Det vore olyckligt med tanke på det svenska i Finland. Ju snålare det blåser i språkfrågor desto viktigare är det att Folktinget agerar, syns och hörs - inte minst ordföranden, som också bör ses som en lobbare.