Tidningen som problemlösare
Det krävs en by för att uppfostra ett barn, skriver Mikael Grannas, kommundirektör i Sibbo.
På måndag samlas Nickbyborna till en diskussion som går under rubriken "Nickby – ett ghetto?". Värdar för kvällen är Sibbo kommun och tidningen Östnyland.
Det är kanske en överdrift att säga att Nickby, Sibbos kärna, är ett ghetto, men de italienska byggarbetare som reste fotbollshallen konstaterade att de rest många hallar, men inte ens i de dystraste ghetton har hallarna söndrats av vandaler.
Fotbollshallen skars sönder innan den hunnit invigas, det nya skolcentret som byggs har så gott som varje kväll ovälkomna gäster. Gäster som försöker bränna baracker, gäster som slår sönder lås, skräpar ned området. Förvaltningsbyggnaden på sjukhusområdet är nerklottrad, vartannat fönster är utslaget. Ofoget ser ut att gå i vågor och de senaste månaderna har vandalerna haft högsäsong.
Ska man låta vågorna av vandalism fortsätta svepa in, eller ska man försöka åtgärda problemet? Den frågan besvarade kommundirektör Mikael Grannas i en kolumn (ÖN 12.2):
Jag yrkar följande: I byar och stadsdelar borde alla involverade parter – unga och vuxna, föreningar, församling, kommun och övriga myndigheter – samlas för att öppet dryfta hur lokal samhörighet kan förbättras. Och sedan verkställa det.
Uppropet svarade mot något som en tid grott som en tanke på Östnylands redaktion, vi vill ta en aktivare roll i samhället. Inte i samhället som det abstrakta, utan i våra läsares närmiljöer, i de byar och orter som utgör Östnyland.
Så, redaktionen på Östnyland bjöd upp till dans, frågade Grannas om han kanske ville gå vidare i problemlösningen tillsammans med oss.
Svaret var ett omedelbart ja och på måndag sätter vi oss ner. Den lokala tidningen, Sibbo kommun och invånarna i Nickby och Sibbo, för att försöka lösa ett för oss alla gemensamt problem.
Orsakerna till varför vi ordnar träffen är många och vi vill lyfta fram åtminstone tre.
Problemet i sig. Ofoget kostar kommunen och det är invånarna som betalar, det är ett gemensamt intresse att försöka spara in den här utgiften. Samtidigt handlar det också om att garantera att det finns annat att göra än att driva omkring på byn, det gäller både ungdomar och vuxna. Det handlar också om de sociala myndigheterna, det handlar om kultur- och fritidsväsendet, deras roll i fråga om unga som kommit på kant med fritidssysselsättningen.
Det handlar om kommunens vilja att inte bara hitta roten till problemet, utan också delta i att hitta lösningen. Grannas verkar vilja, som något av en kommunens fader, ha en aktiv roll, långt utanför det tjänstekostymen förutsätter.
Det handlar naturligtvis också om tidningen, tidningens relevans för läsaren, för östnylänningen. I dagens informationsbrus är det också vår uppgift att jobba oss fram till en relevans i våra läsares liv. I stället för att bara rapportera om problem väljer vi nu att ta en aktiv roll som problemlösare. Vi vill inte lösa problemen på egen hand för att eventuellt kunna klä oss i hjältemantel, vi vill mer än det vara motorn i fråga om att aktivera invånarna. Man kan kanske tala om att uppvigla till positiv medborgaraktivism.
Vi tror att vi gör det bäst genom att aktivera oss på gräsrotsnivå, tillsammans och samtidigt med de berörda parterna. I det här första fallet handlar det om Nickby i Sibbo, men, vi kommer att göra många fler nedslag i regionen i framtiden.